Snöhögen

Gumman spanar ut. Ser endast ett stort snöberg, våren känns långt borta. 

Den här vintern går till historien i snörikedom, om allt detta smälter snabbt, då får vi skaffa roddbåt här vid stugan. Marken kan ju inte ta emot all denna vätska, fast då är väl det inget tjat om att grundvattnet är lågt i år, finns så det räcker till en och annan biltvätt. 

Undrar över flyttfåglarna, de som brukar komma tidigt, är väl inte så dumma att de kommer nu hoppas jag, finns inte så mycket att äta i snön.

Snart kommer snölopporna, de välkända betten som kliar, katterna drar in dem i pälsen, sen hoppar de på mig när jag sover. Då är det vår!

Väninna åkte till Prag för att möta våren, tji fick hon, det var kallt och snöade.

En annan jag känner, hon åkte till Indien för att möta våren, fast där är ju ingen riktig vinter, bara en lite kallare period, i alla fall i norr, sen kommer hettan igen.

Kan inte låta bli att jämföra hennes resa med min, vi sov på stråsängar i kala rum, de sover på fina hotell. Vi gick till templen för att få gratis mat, linsröra på ett palmblad med en chapatibröd som sked. Antar att de äter fint vid bord med kniv och gaffel, vi fick använda högerhanden och skyffla in mat, blev aldrig van med att de satt och slickade på fingrarna när linsröran rann. Lite osmakligt för en som är van att använda bestick.

Vi tyckte att de som flög dit, inte var riktiga Indienfarare, landvägen skulle man ta.

Nu går det väl inte att jämföra Indien idag med det jag besökte för över 40 år sedan, det Indien får bli mitt minne, vill inte förstöra det med ett besök idag.

I Norge får de som föder barn 33 000 kr, samt en stor låda med kläder och andra saker ett barn behöver. Min norska kusin blev förvånad att vi inte fick det här också.

Nu råkar vi inte ha det här, svenska staten tycker väl sig inte ha råd med sånt, men visst vore det bra om alla fick. I alla fall för första barnet.

Men vi slipper betala skyhöga dagisavgifter, i England och på Irland så kostar det ca 10 000 kr per månad att ha ett barn där. Så får man lämna med egen frukt också. Annars ryker fruktstunden.

Det heter inte dagis längre, fast det säger jag i alla fall, det ska heta förskolan nu.

Sen måste jag väl slänga in en brasklapp, om att skatten på norska pensioner är mycket lägre än vår. Ren skandal, att de som arbetar ska ha lägre skatt än pensionärer. Hur tänkte de då?

Har letat ett kort jag fick i julas från en vän i England, där stod hans adress och jag ville skriva till honom, då hans fru nyligen gått bort.

Sprang här hela morgonen och letade febrilt, tänkte att jag hade sparat det, men hittade det inte bland de papper jag ställt undan, var så säker att det fanns där.

Började då leta på alla möjliga och omöjliga ställen, gick tillbaka till hyllan jag först letat på, där låg det mitt framför näsan på mig. Ibland är det konstigt med saker och ting, de syns inte fast man har siktet inställt, vips står de där igen. Samma ögon som letar, blicken är olika.

Vi ser världen utifrån vårt inre, alltså var jag inte inställd på julkort, det är ju snart påsk.