Den gamla goda tiden

Gumman undrar när sommartiden upphör.  Söndagsmorgon, uppe redan vid åtta, katterna som är väluppfostrade, de sover i soffan och undrar om matte ska göra slag i saken och gå upp på riktigt. När jag tassar till toan på natten, vet de att det inte är på riktigt.

Matte går och lägger sig ingen när det är mörkt.  Så de tar det lugnt ända tills jag börjar klä på mig, då blir det liv i luckan. Leka dörrspringeleken, hoppa i sängen osv.

Idag var det kallt ute, min snöflingeblomma som hänger på logdörren hade dragit sin sista suck. En snöflinga har gränser, även om de står ut med ett par minus, idag visade termometern på minus sex.

Katterna vände i dörren och gick in igen, för kallt för deras smak.

En annan sak jag undrade över var det där med sommartiden. Var det idag vi skulle ställa om klockorna en timme och få en ganska lång söndag?

Tittade på min mobil, såg att den inte ändrat sig, men antog att den inte var finurlig nog att ställa om sig själv. En budgetmobil klarar inte av så mycket finesser, fast jag antar att den kan mycket mer än vad jag tror. Jag ringer, skickar sms och spelar WF på den, punkt slut.

Satte då på datorn för den brukar ställa om sig själv, det hade den inte gjort, kollade för säkerhets skull på nätet på exakt tid, fick upp en sida där de körde med atomklockor, det lät ju bra och där var tiden samma som min.

Så antar att det är nästa helg vi ska krångla med klockor, den i bilen får man nästan vara raketforskare för att begripa sig på att ställa om. Eller så får jag helt enkelt ta och köra kring en timme fel hela vintern. För innan vi hinner blinka så är det vår igen.

När jag var barn så hade vi samma tid hela tiden! Det gick bra det också, antar att det har med pengar att göra, när de kom på att vi skulle hålla på och skruva en gång i halvåret. Inte är det av välvilja, för att vi ska få det ljusare på kvällarna på sommaren, så att det blir omöjligt att sova och svart som i en kolsäck på vintern redan klockan tre.

Älgjakten är på gång i skogarna, det pangar till lite då och då, då vet jag att något djur satt sin sista suck. Glad att jag inte bor i ett land där det pangar till och det är en människa som satt sin sista suck. Vi har det förbaskat bra här i alla fall, gnäller lite på regeringen, byter den och gnäller lite på den andra också.

Såg en dokumentär om situationen i USA, den nya fattigdomen som sprider sig som en löpeld genom mellanklassen. De som tidigare haft villa Volvo och vovve, de förlorar sina jobb. Där är det inte tal om sex månadslöner vid avslutad anställning och stämplingspengar, där får du gå på dagen och ingen har fallskärmar i form av a-kassa.

De hankar sig fram ett tag på sina sparade pensionspengar och sedan är det slut.

Då är det inte lätt när elbolaget stänger av elen och matpengarna är slut. Blir de då sedan sjuka, så är det riktigt kört för deras del. De har inte nästan gratis sjukvård och försäkringskassa att gnälla på heller.  Vanligtvis betalar arbetsgivaren försäkring, alltså inget jobb, ingen försäkring.

Så vi ska nog hålla tyst, vi har fortfarande ett skyddsnät i form av a-kassa, sjukpenning och socialbidrag.  Tids nog kommer nog farsoten hit också.  Tänk på det, alla som gnäller om dittan och dattan, vi lever i ett av världens bästa länder. Fast lite varmare hade jag väl önskat, men man kan inte få allt. 

  Tidningarna gör också sitt bästa att spä på det hela med sin offerjournalistik.

Farmor sa alltid att det där uttrycket, att allt var bättre förr det stämde inte. Hon gillade heller inte att folk sa den gamla goda tiden. Det fanns inget gott med den tyckte hon.

Nu tror jag att de som tyckte att det fanns en gammal god tid, de levde nog inte i de lägre samhällsklasserna. Det var ett ständigt slit och släp för dem, trånga bostäder, lite mat och kläder och att ständigt stå med mössan i hand.

Farmor hon refererade till tio och tjugotalet, då levde inte jag, så det kan jag inte uttala mig om.

Nu är jag så gammal att jag kan faktiskt blicka tillbaka på femtio och sextiotalet. Jag tycker att det är den gamla goda tiden.

När jag var ung så fanns det framtidstro och jobb. Ingen behövde bo hemma tills de var trettio och leva på föräldrarna. Man kunde välja och vraka i livets gottepåse, stanna kvar i skolan och gå gymnasiet, eller sluta direkt efter nian och få ett jobb.

Miljonprogrammet byggde bostäder och i fabrikerna jobbade det gubbar och inte robotar.

Idag måste ungdomarna gå i skolan till de är vuxna, för att sedan gå ut i en arbetsmarknad som ser ganska oviss ut. Att få jobb var förr en självklarhet, du valde ett yrke och så var det så. 

Jag valde tandsköterska i gottepåsen, det såg lite fint ut, vara vitklädd och räcka tandinstrument till tandläkaren. Lite lagom svårt men samtidigt inte för svårt för att det skulle gå vägen.

Jag började direkt efter nian och lärde mig yrket i form av lågavlönat arbete under en riktig sköterska. Gick med henne i ett och ett halvt år och vips visste jag så mycket att jag kunde sköta en egen praktik, samt att lönen blev det den skulle vara. Tror att en sköterska tjänade kring tvåtusen i månaden. Det var helt ok.

Enkelt och bra tills de krånglade till det. I början behövde ingen sköterska ha några skolor. Det var bara att komma direkt från gatan, lära sig instrumenten och olika tandfyllningsblandningar, köpa hem förråd, skicka tandproteser till dentallabbet, hålla koll på att röntgenbilderna blev bra, diska, köra sterilugnen, ta in patienter, sätta dem i stolen, sätta på servett och hälla i vatten.

Enkelt och bra, allt flöt på, tandläkaren som gått alla skolor skötte finliret, sköterskan var passopp.

Så kom de på att det fungerade ju inte, alla sköterskor skulle gå tandsköterskeskola, du fick inte ta in patienter och hälla upp vatten, eller blanda blandningar utan att ha gått i skola.

Så blev det och inga fler unga flickor med taskiga betyg från nian, fick tillträde till den vita rocken. Jag smet nog med som en av de sista.

Idag vet jag inte om tandsköterskor existerar. Tandläkarna gör allting själva verkar det som. Eller så gör de finliret och tandsköterskorna undersökningen? Måste fråga nästa gång jag går dit på mitt årliga besök.

Allting var väl inte bättre förr, men det var lättare att leva. Idag verkar allt så krångligt, eller är det så att gummor inte hänger med.