lördag 21 mars 2015

Kanel och katter



Gumman laddar. Jag laddar alla apparater, hela tiden dygnet runt, känns det som.

Livet har blivit ett enda laddande, är det inte min mobil så är det plattan, de byter av varandra. Antar att annat folk, de laddar på nätterna, men så läste jag att man inte skulle ladda mobilen helt och fullt, då varar batteriet längre. Jag har alltid trott, att det var just det man skulle göra.

Plattan som jag släpar runt på som en sorts elektronisk nalle, den slukar batteri, tycker att den börjar slöa till sig efter ett års användande.

Mobilen som är ny, den håller väl några dagar.

Sen blir jag trött på allt strunt som skrivs på Facebook av folk som tror sig veta allt, varningar för det ena eller det andra av alla de slag.

Nu är det kanel som står i ropet, en kvinna skriver att det är farligt att äta kanel, det ger leverskador. Hon tar upp att det finns äkta och falsk kanel, den äkta är Ceylonkanel och den sk.oäkta kassiakanelen som vi är vana vid, den är farlig.

Hon kallar sig hälsocoach men har inte läst på ordentligt.

För det första så finns det ingen äkta och falsk kanel. De är helt enkelt olika sorter, men likväl kanel. Ceylonkanelen används inte av oss, den smakar helt annorlunda mot det vi är vana vid. 

Kassiakanelen innehåller mer av ett ämne som heter kumarin, det kan vara farligt när det kommer till storkonsumtion. Nu vräker vi väl inte i oss väldiga mängder av den varan. En del har på fil, andra på gröt, en del har en nypa i maten, andra gillar kanelbullar och skorpor.

Vi vanliga, kan äta mängder, men det finns folk som har en speciell genvariant som kan få skador av stort intag. En kvinna som bantade åt en halv deciliter kanel om dagen och hon mådde inte bra efter ett tag. Om det nu var av kanelen eller något annat det förtäljer inte historien. Sen skriver den här hälsocoachen, att vi inte ska ge våra barn kanel, de kan få allvarliga leverskador. Ett barn på 20 kilo kan äta en halv tesked om dagen utan att få några men.

Så jag är trött på inlägg som delas av alla och som vi ska förfasas över. Vi kan lugnt fortsätta att äta kanel och det gör ingenting alls.


Mycket konspiration med lite fakta.

Så nu vet ni det!

Vår snö ligger kvar, i alla fall på vår tomt, den gränsar mot skogen.






Jag börjar undra om det någonsin kommer att bli aktuellt att kratta bort fjolårslöv och rådjurens ratade havrekross, från gräsmattan. Vår lilla pallkrage med jordgubbar ligger under ett tjockt snö och istäcke. Nätterna är kalla, dagarna lite varmare men inte tillräckligt.

Vi är bara i mars ännu, kommer ihåg att vi hade snö här ända in i slutet av maj en gång. Visserligen bara en liten hög under en gran, men det var snö.

Katterna dödar möss i parti och minut, trampade i en liten blodig hög precis vid kylskåpet i morse. När jag skulle gå ut för att kolla på morgonen, då var jag snabb att undvika en annan liten hög, den på dörrmattan ute.






Gubben satt här en kväll när jag var borta och förlustade mig i storstan, då fick han se en liten mus som trippade förbi teven och bort under hörnskåpet i vardagsrummet.

Naturligtvis var det inte en endaste katt inne vid tillfället.

Nästa morgon var det en liten hög på köksgolvet igen, musen hade gått hädan.

Det är nästan ett måste att ha katter här på landet, de gör sitt jobb de är födda till att göra, döda möss i parti och minut.

En granne, han ringer efter Anticimex, de kommer och stoppar in gift lite här och var, efter någon vecka luktar det död mus i hans hus, man måste nästan ha gasmask när man tågar in. Det är konstigt hur en liten mus kan lukta så illa.

Fast han har i skrivandets stund fyra katter inne, en har kommit från grannen och bosatt sig där. Katter väljer sina hem.


En till dog i vår by häromdagen, räknar efter och det har dött åtta stycken de senaste sju åren. Nu pratar jag inte möss utan människor.

De flesta har varit under den ålder man förväntas att gå hädan. Kanske inte så ovanligt men jag frågade grannen igår om det inte dött någon den här veckan, det hade det.

Då talar jag om en by med kanske fyrtio hushåll, som ett ordinärt höghus i stan.

Vi väntar på utgången av vårt snabba fiber, jag har svårt att tro att vi ska få det, till nästan ingen kostnad alls säger de. Alla ska hjälpa alla, att vara uppkopplad har blivit en rättighet snarare än ett tidsfördriv. Tänker på ljudet av det uppkopplade modemet som sprakade och visslade, det tog en halvtimme att få upp ett recept på skärmen.

Om det blir en sanning, det återstår att se. Men den goda viljan finns i alla fall.

Rådjuren äter fortfarande med god aptit, hörde att de börjat beta fjolårsgräs där det är barmark, bukfylla utan näringsinnehåll.

Kom till oss i stugan och ät pellets istället!
Vårt mathak bjuder på finaste viltpellets med vitaminer och fina oljor. Alldeles gratis om du kan bevisa att du är ett rådjur, leg medtages.























Inga kommentarer:

Skicka en kommentar