Stugan blir fin

Gumman skådar ut över nejden. Idag är det första maj, den stora krattaredagen.

Alla som har någon form av trädgård, de brukar vara ute med krattan idag, som om den här dagen skulle vara ett startskott för trädgårdsarbete.

April är nyckfull, en minut så är det sol, nästa så snöar det. Maj lite säkrare, fast det bara är den första idag.

De har i alla fall haft stora vårskriket i Bagarmossen, en kille kom på idén för några år sedan. En vaken ung man för övrigt, han samlade några stycken i Bagarmossen, för er som inte vet vad det är, så är det en förort söder om Stockholm, Bagis i folkmun.

Nu har det kommit fler, en hel hop hade samlats igår, först en stund mindfulness, det ligger ju i tiden, att vara här och nu. Sedan skriker alla, så högt de kan, i kör.

Skulle inte förvåna mig om det blir en stor grej av detta, kanske det sprider sig i hela landet, folk står och skriker från Ystad till Haparanda. Vårskriket!

Tänker på irritation, det handlar ju till syvende och sist om, att vi har obearbetade saker inom oss, som aktiveras beroende på vem och vilken irritationsknapp, någon trycker på.

Vi har ledsenknappar och rädsloknappar också, en hel bunt av dem.

En irritationsknapp gick igång på mig häromdagen, en människa hade skrivit på vår fibersida på Facebook, hon undrade varför det var så viktigt med fiber, hon gick ju bara in på sin e-post och gjorde något skypesamtal ibland.

Där gick min rädsloknapp igång också, hon utgjorde ett hot mot mig. Målet är ju att minst 60 % måste skriva avtal, annars får vi sitta där och surfa med dålig mobiltäckning.

Hon var en käpp i hjulet, för vår framtid, hon övertalades visserligen med många inlägg, då slapp jag. Fast en del är ju lite dumma, i alla fall de som inte vill ha fiber.

Katterna gillar att det är vår, de är ute på nätterna och jagar, eller så sitter de på trappen och kollar på grävlingen som äter solrosfrön, den är väldigt spännande, tycker de.

Badrumsrenoveringen är nästan klar, vi behöver bara ljus, nu trevar vi i mörker, enda ljuskällan är ett litet fönster. På tisdag kommer elkillen, varde ljus!

Samt dörr och fönsterfoder, i allmoge naturligtvis, fint ska det vara. Allmoge passar i ett gammalt hus med spröjsade fönster, passar sämre i ett sjuttiotalshus.

Såvida man inte vill gå lite ”wild and crazy” och blanda stilar.

Gubben min, skulle sätta upp handdukshängare och toahållare, när han höll på med sitt vattenpass, så kommenterade han hur lång tid han måste ha på sig för att göra allt.

Skulle han vara hantverkare, så hade nog folk slitit sitt hår, med tanke på timpenning.

Han tog någon timme på sig, att göra två till synes enkla grejor.

När de riktiga hantverkarna håller på, då går det undan. Gubben, som brukar vara med och kolla, han hinner inte se, så fort går det.

Vi hade ett rum på övervåningen, som han sa var hans hobbyrum, ett rum där vi kunde gå in och renovera när vi kände för det, eller när han kände för det. Ett år gick, rummet hade då bara fått sin tapet nedriven, visade sig vara spånplatta under, samt spånplatta i taket.

Ni som vet, vet också att skarvarna är svåra att spackla och måla över snyggt. Vi frågade en målare om han kunde komma och ta taket, ett proffs behövdes här.

Han kom och satte igång, när han ändå höll på, så gjorde han hela rummet, allt medan gubben satt i ett hörn och tittade på. Han lärde sig spackla i alla fall, fast han bara såg på, så nu kan han det.

Svisch, svisch. Där var gubbens ”hobbyrum” klart på några dagar. Han jämrade sig, det gick för fort tyckte han, då hade vi hållit på något år.  

Rörkillen fick stå ut med att han stod där och tittade, jag kom också, med jämna mellanrum och såg förändringen. Vet inte om gubben distraherade honom, men så visade det sig inte vara, han kopplade tvättställskranen fel. När vi vred åt höger så kom varmvatten, åt vänster kallt. Det är nu fixat, så slipper jag irritera mig på det.

Badrummet är så fint att jag knappt vill använda det, fast det är ju lite omöjligt.

Läser spaltmeter, om vilka rengöringsmedel man ska ha till ett sprillans nytt badkar och handfat. Duger inte, med det starka jag använde till det gulnande gamla karet.

Stugan blir så fin, så fin.