Badrummet klart

Gumman ska måla. Äntligen börjar vårt nya badrum bli klart, bara lite målning, samt några lister vid dörr och fönster. Lite av resultatet ser ni här, före och efter.

Nu behöver inte gästerna studsa av de grälla färgerna. Vi var ju vana.

 Katten Gizmo kom med där på ett hörn i badkaret, han är linslus.

Det tog några veckor för elkillen att ta sig hit, vi trevade i mörker, endast ledsagade av det ljuset från det lilla fönstret.

I fredags så kom han. Varde ljus sa han, som en annan gud. Ljus varde det, två lampor t.o.m. en vid dörren i taket och en runt spegeln vid handfatet.

Jag gick ut och in och tryckte, beundrade ljuset som strömmade mot mig, nästan en religiös upplevelse, efter en månad av mörker. Sedan gick jag ut, in igen och tryckte fram ett ljus (vi har begåvats med två knappar), så höll jag på.

En tanke for igenom huvudet, så här kände sig nog folk första gången de fick elektricitet, de tände och släckte, lika förvånade varje gång.

En annan sak vi saknar här vid stugan är värmen ute, vi är nog många, som huttrande knallar kring och letar efter sommarvärmen. Den var här ett tag, tog i med all kraft, så att vi började svettas.

Ville väl bara visa på att den finns, fast jag tycker den kommer på korta besök. Inte bättre ser det ut resten av månaden heller.

Då har vi kommit på ett trick, gubben och jag, vi åker iväg om några veckor och möter den, nere i Italien. Kanske följer den med tillbaka hit, för att glädja vinterbleka svenskar.

Där nere lär vi nog inte frysa, snarare svettas. Såg att det skulle bli runt 28-29 grader på dagarna, sedan ner till 15 på nätterna. Perfekt tycker jag, som gjort för att sitta ute och kanske få uppleva en ljummen kväll med bara en T-shirt.

Milano ligger som nere i en gryta, med de höga bergen runt, som gjort för att det ska bli varmt. Kanske vi blir kokta, vi som inte är vana.

Hon jag känner, som har lägenhet i Turkiet, hon väntar tills i slutet av juni, innan hon vågar sig tillbaka hit, hon tänker på förra årets köldslag.

Har en vän på Facebook som badar i Vättern varje dag, det har hon hållit på med i några veckor nu. Det finns folk till allt, som kollegan brukar säga.

Annars så spirar grönskan runt stugan, inte riktigt gräsklippardags ännu, det får vänta några dagar. Fåglarna sjunger skallen av sig, koltrasten har nog redan gjort det, den hörs inte lika mycket nu.

Rabarbern spirar också, snart blir det rabarberpaj, fast rabarber är överreklamerade, godast är ju degen, skulle kunna äta deg med vaniljsås istället, rabarber är lite sura.

Men det hör sommaren till att känna det där lite syrliga, det ska vattnas i munnen och dra ihop sig lite.

Tror inte Italienarna äter rabarberpaj, de äter inte saltgurka heller, två kilo inhandlat till mannen därnere, han äter dem i handen rakt av, inga krusiduller där inte. De äter inte heller leverpastej och saltlakrits, det har vi med oss också, fast ingen Kalles Kaviar, det har IKEA i Milano. Fast det är nog ingen storsäljare precis.

Katterna är nästan aldrig inne nu för tiden, de är ute på sina små äventyr, vad de nu pysslar med, de kanske inte håller på med så mycket, bara njuter av nuet och den halvtaskiga värmen.

De klagar inte i alla fall, de lever i fullkomlig acceptans till vad som är, d.v.s. livet.

Vi tvåbenta gör inte det, förutom ett fåtal. Vi tycker att allt är så orättvist, men det är ingen idé att gå omkring och tycka det, vi kan inte ändra på det i alla fall med att klaga. Antingen gör man något handgripligt åt det, om man kan. Eller så släpper man, valet är vårt i varje sekund.

När man klagar, så gör man sig till offer över situationen.

Lämna situationen, ändra på situationen, eller acceptera.

Allt annat är galet.

Kanske inte riktigt översatt av mig, men det är klokord som retar en hel del människor, de som tycker att det finns så många utsatta, barn som inte kan göra något åt sin situation, osv.

Fast när de gäller de allra flesta, så stämmer detta. Tål att diskuteras vid ett annat tillfälle. Det ligger mycket i vad han säger, den kloke Echard Tolle.

Nu ska här målas, har inte tid och sitta och skriva mer.