Gumman dyker upp igen. Nu
har det varit långt mellan bloggarna, det beror på en hel del saker.
Min dator började krångla,
kan inte skriva blogg på någon platta, vill ha ett riktigt tangentbord att
knappa på.
Sen har jag ju haft bort
mina glasögon, någonstans mellan Oslo och Stockholm. Fick nya, men de är
läsglasögon, så jag får böja mig framför datorn för att se.
Ett par dataglasögon ska
införskaffas, får ont i ryggen att sitta böjd, jättebra att läsa med är de i
alla fall. Då har jag tre par som jag ska
hålla reda på, läsglas, titta TV glas, samt datorglas. Vägrar att lära mig
progressiva, mår illa och blir sjösjuk av dem.
Nog om detta, nu är datorn
fixad av mågen, ordningen återställd i stugan. Förutom för katterna.
Vi är högtidligt ålagda, att
ha vårt stora håriga barnbarn under ett antal dagar, han är här i form av en
ganska så stor hund.
Katterna som inte riktigt
vet vad hundar är, de tycker han är jätteläskig. Som tur är så har de
sovplatser på det gamla höloftet, vädret är varmt, mat och vatten finns. Så de
behöver inte komma in i stugan.
Nu råkar ju han vara en
väldigt snäll hund, fattar vad katter kan ställa till med, så han vänder bort
huvudet, när de ställer sig i dörren och glor stint på honom.
Försöker förklara för dem,
att han är helt ok, men de verkar inte riktigt fatta detta.
När han rör lite på sig och
de råkar stå och glo i dörren, då vänder de tvärt och flyr upp i säkerhet på
loftet.
Nu har det gått fyra dagar,
Gizmo den äldsta katten, han vågar sig in, smyger under köksbordet, sätter sig
i dörröppningen där hunden ligger och vispar lite med svansen. Sedan smyger han
bort igen, hunden ligger snällt kvar, sedan vill Gizmo gå ut igen, nog med
spänning tycker han. Dudde han är inte lika modig, vågar sig bara till
ytterdörren, upptäcker att den där läskiga varelsen inte råkat åka hem, då vill
han ut igen.
Tror nog att skulle vi ha
hunden för all tid och evighet, då skulle nog de kunna samsas någorlunda under
samma tak, aldrig bli riktigt polare kanske, men väl respektera varandra.
För övrigt ångar sommaren på
i full fart utanför fönstret. Det är en smärre pina att klippa gräset. Får klä
mig i tjock luvtröja när jag ska klippa, bromsarna anfaller i hela
krigsförband. Luvtröjan kan de inte bita igenom, även om de försöker. Allt
annat tunnare, är ingen idé att ha på sig.
Tycker lite synd om oss,
hela långa vintern så längtar i alla fall jag till sommaren, då blir det
istället en pina att vistas ute.
Det är bromsar, myggor, knott och något som de
här uppe kallar småsven. Läste på om dessa illvilliga små kryp, de är inte
släkt med knotten, utan av ett myggsläkte. De kallas också svidknott, finns
bara i norra delarna av landet, där vi råkar bo.
De är mindre än knott,
anfaller en i huvudet, öronen samt ögonen. En plåga är de i alla fall, de finns
i tusental, så små att man knappast ser dem.
Öser på mig det förträffliga
myggmedlet jag köpte i Italien, men det bryr sig inte småsven om, de hittar
hårbotten och ögonvrår där jag inte kan spraya.
Ute i stora vida världen,
där har England ju röstat att de vill gå ur EU, i alla fall lite mer än hälften
av dem. Den andra hälften som ville stanna kvar, de är måttligt roade.
Ställer väl till en hel del
besvär för de som bor i sydliga Europa, engelsmännen i exil, de som köpt sig en
lägenhet för att undvika det engelska klimatet. Samt de som arbetar mot övriga
världen, pundet ligger väl inte högt i kurs just nu.
För mig så betyder detta
ingenting, fast media hade lite skrämseltaktik som vanligt, att vi skulle få
det sämre här i kalla nord osv.
Tror att det var många som
röstade för att gå ur, som egentligen inte vet så mycket om omvärlden. Mer än
att de tycker att det är alldeles för många utlänningar, som kommer dit och tar
jobben. Samt den där vanliga, att de svärmar in i landet och lever på bidrag. Den
är ju alltid gångbar.
Här är det samma visa, i byn
inte långt från den här lilla byn, där har det öppnat asylförläggning. Läste
någonstans, säkert från någon SD anhängare i buskarna här, att det skulle svärma av de där hemska utlänningarna överallt. Jag
har faktiskt inte sett en enda.
Nu kommer faktiskt inte
världen att se ut, som den som byborna sett i århundraden, det är faktiskt
bara att vi vänjer oss, samt att vi är vidsynta nog att förstå, att det är inte,
som de vill basunera ut. Att inte köpa in oss i trångsynthet och illvillighet.
De som kommer hit, de är
faktiskt människor de också, med samma känslor och tankar som vi, att få leva i
lugn och ro.
Fast jag undrar vad de
tänker, när småsven virvlar i luften och biter. Landet lagom, det borde väl
vara lite lagom när det kommer till alla blodsugande insekter också.
Det tycker i alla fall jag,
tänker sätta Länsstyrelsen på dem, småsven, knott, mygg och bromsar med måtta.
De ska få finnas, men vi vill inte se dem.
Lite som varg och björn!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar