Bröllopsklockor ringa

Gumman hör koltrasten. Den sjunger som bara den ute, härligt är det med vår.

Rådjuren börjar bli mätta på pellets, de betar antagligen fjolårsgräs och nöjer sig med den näringen. I morse var det sista gången jag lade ut mat. Nu får jag istället lägga pengarna, på gubbens fotboll.

Han har ett sportintresse, det är när Hammarby spelar fotboll. Som tur är har han inte flera, utan nöjer sig med det.

Nu har laget börjat spela i Allsvenskan, efter rätt många år i exil. Då sänds naturligtvis alla matcher på TV och i en kanal som jag aldrig hört talas om. Den har vi inte.

Gubben kan vara om sig och kring sig i vissa lägen, nu hade han kommit fram till att det gick att gå med i någon betalgrej på datorn och få se alla matcher.

Sagt och gjort, insåg ju att rådjursmaten inte kommer att belasta mitt konto förrän i november någon gång, så jag beställde en sådan kanal.

Igår på självaste påskafton smällde det då till i rutan, gubben som kan vara om sig och kring sig när det gäller för honom viktiga saker, han kopplade ihop datorn med teven och bänkade sig. Tänk att de vann! Vrålen nedifrån undervåningen talade sitt tydliga språk, de vann med hela 2-0.

Sedan har vi blivit bjudna på bröllop gubben och jag. Hans son ska gifta sig.

När jag var ung någon gång på sjuttiotalet, då var det inte inne att gifta sig, gjorde man det, så var det med näbbstövlar och ungen hängande på magen, borgerligt naturligtvis. Antar att det fanns folk som gifte sig i kyrkan även då, men i de kretsarna som jag befann mig i, där tuggades det råris och linser och ingen brydde sig nämnvärt om äktenskap.

Nu har vi fått barn som ska ställa till med bröllop värda prinsar och prinsessor!

Det är inne att gifta sig igen, det är inne med brudklänningar och allt som hör till bröllop. Antar att det varit det ganska många år nu, har inte hängt med, kan jag erkänna. Bröllop har liksom smugit sig på mer och mer, tror det t.o.m. finns bröllopstidningar. Det finns ju tidningar till allt, nu för tiden. Försöker komma på något ämne, udda hobbys finns det ju gott om, men för gemene mans tidsfördriv, finns det en tidning som bjuder på extra allt.

Så vi är bjudna på bröllop i Stockholm i början av september, i en stor kyrka på Söder, händer inte ofta i mitt liv kan jag säga. En gång förut har jag varit på bröllop i en kyrka, det var när kollegan gifte sig och hennes blivande man var så nervös, att han frågade prästen om han ville blir hans hustru. Han glömde att vrida på huvudet.

Så det blir gång nummer två detta, gubben och jag fick inbjudningskort före påsk.

Allt väl så långt, tills gubben läste upp att det var en klädkod! Trodde inte mina öron, när han sa att det var långklänning och mörk kavaj.

Låter väl kanske inte så farligt, men sanningen är att vi inte har långklänning och mörk kavaj. Vi går över huvud taget inte på fester, där sådant behövs.

Jag blev så förvirrad, att jag trodde att det skulle vara typ balklänningar, tänkte för några sekunder att jag skulle tacka nej. Men det går ju inte, vill inte göra sonen besviken på hans stora dag.

Så nu sitter jag och tittar på långklänningar och inser att de oftast är ärmlösa med ganska mycket urringning, de enda som jag tycker ser någorlunda täckta ut, är medeltidsklänningar, men jag ska väl inte styra ut mig i en sådan.

Dottern föreslog att jag skulle titta på aftonklänningar, de har ärm.

Så nu är vi ute på okänt vatten, både gubben och jag. Han säger att han ska hyra kostym och använda ett par skor han fått. Problemet är att de är jättelånga myggjagare, det kanske inte är i mode just nu. Vi vill försöka undvika, att sonen ska få skämmas för oss i alla fall. Vi har nästan ett halvår att leta, att bli presentabla nog att få vistas i kyrkan och sedan på någon flådig restaurang. 

Så ungdomarna våra de går tillbaka till gamla traditioner med råge, problemet är att vi inte hänger med.

För övrigt så trumpetar tranorna, snön yr och det är vår i luften. Aprilsnö är vinteradjö.