Filosofi och badkar

Gumman har fullt upp. Livet mitt består just nu av kloka gubbar och badrumsrenovering. Lite allt möjligt för mitt sinne, att ta tag i, både världsligt och ovärldsligt. Materiellt och själsligt, i en salig blandning.

Klokagubbdelen består i att ta reda på vem man verkligen är, bakom kropp, bakom tankar och reaktioner. Det är just en sån jag lyssnar till, kloka kvinnor finns ju också, men det är mest gubbar som syns.

Så här går det till. Tänk dig att du inte är din kropp och dina tankar. Många håller nog inte med om det, vi är ju enbart en kropp, en kropp med en huvudknopp längst upp, den har en hjärna och ur den hjärnan kommer tankar.

Jag som lyssnar på kloka gubbar, jag har tagit det ett steg längre. Dels beror det på att de är levande bevis för vad de talar om, dels att jag hela livet, känt att det är något ogreppbart mer, till detta, än att gå omkring och tro att man är den man tänker man är. Hänger ni med?

I alla fall, så är det inte helt lätt att lära gamla hundar sitta. Jag har i sextio års tid trott att jag är den jag är, min kropp, mina tankar, har format mig till den jag är idag.

Mycket av det är bra, men mycket är rena skiten, rent ut sagt.

Jag har gått omkring och trott, någonting om mig själv, som bara jag, har hittat på!

Tänker inte gå längre in i filosofins djup, men som det stod hos de gamla grekerna, de var kloka de.  

                                                      Människa känn dig själv!

En stor del av mänskligheten gör inte det, därav allt elände som händer på denna jord. De slåss religionens namn, fast de har inget hum om annat än sin kropp och sina tankar om sig själva.

Egot är en märklig best, både på gott och ont. Låt det hjälpa dig, inte styra dig.

Så tror jag i alla fall, alla blir saliga på sin tro.

Till den världsliga delen av livet, där huserar tankar kring en badrumsrenovering.

Inte för att jag blir en lyckligare människa, av att ha ett fint badrum, men det förgyller vardagen lite, för ett kort tag.

Internet gör sitt bästa, att jag inte ska glömma att jag letar badkar och kranar online.

Som en ständig påminnelse av detta, så finns vårt lilla badkar i bild, varje gång jag öppnar Facebook, där till höger, som annons.

Ett tag för länge sedan, så var det ett överkast som förföljde mig på samma ställe. Ett som jag hittat online och kanske skulle köpa. Nu är det som sagt, ett badkar med tassar.

Fattade att jag lämnat spår i min dator, de är snabba att snappa upp det. Men när jag kom till jobbet och datorn där, då var badkaret med. Har inte letat något badkar på den, kom då ihåg att jag loggar in på mitt Facebookkonto, fast hur kan det hänga ihop? Får ta mig en funderare på detta.

Ett badkar, det är ett måste för att jag ska gilla att leva. Älskar att plaska och bada, när man är ledsen, frusen, eller bara vill hålla sig ren.

Så vi har hittat karet som ska vara, återstår bara resten, det blir en hel del grejor det.

Men allt är bättre än vad vi har nu, Sveriges mest retro badrum, rött och orange i bästa 70-talsstil.

Just nu är det ju inne med lite retro, fast röda och orange badrum ligger inte i tiden riktigt ännu. Dels för att folk kanske inte vill ha sig en färgchock, så tidigt på morgonen.

Vi hittar bara grått, beige och svart. I alla fall på mattor och väggar, vi ska ju inte ha kakel, inte optimalt i gamla träkåkar, de rör ju på sig, kaklet har lätt att släppa i fogarna. Så var det i alla fall någon som sa, vi är glada för det, då blir det så mycket billigare för oss.

Mattgubbe kommer på onsdag, ska ta sig en titt, hoppas han inte svimmar av färgerna. Fast han har nog sett det mesta.

Annars så verkar våren komma, det är lite vårlikt några dagar, takdropp och fågelsång, sen blir det riktigt kallt och vinter igen. Snön ligger djup i vår del av världen, brukar inte ge sig så lätt.

Sportlovsfirare är det också gott om, i alla fall på Max i Hudiksvall. Vi som är vegetarianer, vi åkte dit och skulle prova deras utökade vegetariska sortiment.

Expediten, en glad liten tös, hon sa, att det kom många Stockholmsfolk in på just det här stället, ungefär hälften beställde vegetariskt.

Alltså kan man dra slutsatsen, att storstadsfolk är mer benägna att inte äta kött, landsortsbor är mer för kött, de har liksom inte fattat hela grejen ännu.

Det går att leva utan att döda, vi är levande bevis för det, gubben och jag. I alla fall i dagens värld, var väl värre förr när folk var kött och potatismänniskor, då fanns inte hela detta utbud av mat, som vi har idag.

Mina föräldrar ansågs exotiska på femtiotalet, när de gillade vitlök, mamma brukade öppna en burk oliver och sleva i sig, konstigt värre, då de inte var från sydliga nejder.

Idag är det takdropp och det plumsar snö från taket ner i backen, jag kunde gå ut i bara tröjan och ge rådjuren havrekross, skönt värre.

Pelargonerna är nedklippta till små ynkliga pinnar, läste att de ska stå någon vecka och hämta sig från chocken innan man ska sätta dit ny jord. Pratar med dem, har lite terapi, med de små liven.

Snart ska jag på kurs och gräva lite ytterligare i vem jag egentligen är, vem vet, kanske jag hittar någon skatt därinne. Eller kanske det är bara massa dynga som ska ut, återstår att se.

För övrigt så skulle det vara kul att åka till Indien igen, till Rishikesh, staden där de bara har vegetarisk mat, inte en köttbit i sikte. Kanske det blir av i framtiden, det får den visa. Lyssna på kloka gubbar kan man inte få för mycket av, de finns tjogvis av dem i just den staden.

Rådjuren är rädda, jag har lagt ut mat, försäkrat dem om att jag inte ska äta upp dem, men de verkar inte fatta det.