Annat var det förr

Gumman har varit tyst. Att skriva kräver lust och engagemang, det har inte funnits på ett tag.

En typisk februarimorgon, den är så där gråblek, snön är klafsig efter de senaste dagarnas blöta och plusgrader, naturen är liksom varken vår eller vinter.

Nere i Skåne där frodas redan grönskan, blommor sticker upp ur gröngräset, snödroppar, vintergäck. Här ligger snön djup, blir lite avundsjuk på skåningarna, vi får vänta länge ännu.

Hörde vad jag trodde, en fågeldrill häromdagen, men misstog mig nog, det var nog bara en pippi, som var glad åt alla solrosfrön. Skatorna däremot, de väsnas året om, slåss inbördes och snattrar högt.

Förr fanns det en liten affär i varje by, även om byn bara bestod av ett fyrtiotal hushåll. På något konstigt sätt, så gick det runt för dem, även om inte köerna var långa.

Jag kommer ihåg dem, en liten butik med ett eller två skyltfönster, en dörr med en pingla på, en tom affärslokal, sedan en handlare som dök upp ur intet, från något rum där bakom.

Där fick man stå och tala om för handlaren, vad man skulle ha, medan han pilade kring bakom disken och hämtade varorna. På disken brukade det finnas stora glasskålar med godis i, ettöres nallar, syrliga karameller.

Var det en lång disk eller två, då följde man med honom och tittade på varorna, han pekade på ostar och korvar, skar upp lagom bitar. Osten fick man ett smakprov på, allt medan han pratade om väder och vind.

Det där med datummärkning, det var inte så noga, inte heller e-nummer och andra tillsatser. Ingen talade om det på femtiotalet, det fanns inte i vår tankevärld.

Den var nog mycket mindre då, tankevärlden menar jag, idag ska vi hålla reda på så mycket, då var det enklare att handla, var det vetemjöl så var det, då åt folk sånt.

Idag är det en uppsjö av mjöl, allt från glutenfritt till mandelmjöl. Det finns säkert trettio olika sorter att välja på. Förr var det rågsikt, vetemjöl, grahamsmjöl, grovt rågmjöl, kornmjöl och på sin höjd havremjöl.

Glutenfritt mjöl fanns inte heller, då var folk inte allergiska mot gluten. Kanske någon stackare, men då visste ingen vad det var i alla fall. Hörde att, för hundra år sedan fanns inte alla dessa konstiga allergier, som finns idag.

När jag gick i skolan på sextiotalet, då var det ingen i klassen som var allergisk mot någonting, vi åt skolmaten och så var det bra med det.

Vi har förstört våra kroppar och vår hemmiljö, även utemiljön är inget att skryta över.

Så tankebanorna gick nog annorlunda, då vi stod hos handlaren och fick allt över disk.

När jag var liten, då gick vi i olika affärer och handlade. Mjölk i mjölkaffären, fanns vanlig mjölk och skummjölk. Idag finns det mellanmjölk, vanlig mjölk, lättmjölk, ekomjölk, gammaldags mjölk (vad det nu är). Tror inte det finns kärnmjölk längre, det älskade pappa, han kunde dricka en liter rakt av.

Kött i köttaffären, samt fisk i fiskaffären. Så fanns det en affär med disk, för alla de andra varorna man behövde. Snabbköpen fanns de också, de började poppa upp så smått på femtiotalet.

Låter som om jag vore hundra år gammal, men det här var för, vad jag tycker i alla fall, för inte fullt så länge sedan.

Då handlade alla med kontanter, idag är det plastkort som gäller. Sverige är det land som använder minst kontanter i världen. Vi är lydiga vi svenskar, bankerna vill inte att vi använder kontanter, då gör vi inte det.

Vi handlar med kort, och vi swishar. Sverige var också först med den funktionen. Tror att Norge också börjat, där kallas det för Vips.

Grannen tvärs över, han med äggen, han tar bara kontanter. Gubben min, frågade om han inte hade Swish, men det vet han nog inte riktigt vad det är, han har heller inte en smart mobil.

Frisörskan i byn, fast hon är bara lite över 50, hon tar heller inget annat än kontanter. Hon är av sorten som vägrar använda dator, vägrar använda mobil, samt vägrar använda kortläsare. Hon är lite av ett unikum idag.

Tror att dessa människor är ganska sällsynta, grannen tvärs över, han kan i alla fall knappa på en dator, även om han inte har smartmobil.

Antar att de tycker de är otekniska, blir arga på allt och alla när de försöker lära dem, när en människa inte vill lära sig något, då blir de ilskna istället, ett försvar så gott som något annat.

Jag ser en framtid med fiber och bredband här i byn, planerna på att gräva ned fibern är långt framskriden, de har arbetat i tysthet. Vi har omkring åtta månader på oss, sen släcks allt ned. Tyvärr så har vi vinter, tjälen ligger i jorden, grävningen kan väl sätta igång till våren.

Så det finns hopp om en fortsatt framtid, även för oss här i stugan. En framtid med 100 MB in och 100 MB ut, vad snabbt det ska gå.