Drömförverkligande verklighet

Gumman ser på rimfrost. Världen utanför fönstret är vintervit, det är ingen snö, men rimfrosten gör landskapet och bilarna vita.

Det lackar också mot jul, det är lite mysigt tycker jag, att mitt i det här mörka, få sätta fram ljusstakar och krypa in i stugans värme.

Första advent är väl inte förrän nästa helg, men enligt rapporter från min lilla tuffa kusin, så har folk runt om i bygderna, redan gjort ljusen färdiga och igång.

Hon har rest till sitt nya hus i Sverige, där uppe i Ångetrakten är hon nu. Resan över Dovrefjällen och Funäsdalen, tog tre timmar längre än vanligt. Det var spårig skridskobana mestadels av färden på 57 mil. Men hon lotsade bilen, i jämnt fart på sextio hela vägen.

Då såg hon att folk redan tänt sina ljus, förundrades att det var så tidigt här i Sverige, i Norge väntar de till december.

Men vi är väl otåligare här kan tänkas, tycker att det är så mörkt att nu får det vara nog. Ut med ljus i trädgården och upp med dem i fönstren.

Katten Moy Moy, släpar fortfarande in levande och döda möss genom kattluckan, ett elände när det börjar lukta död i farstun. Vi letar bland alla skor och hittar små näbbmöss, igår flyttade vi på ett frysskåp vi har där, för att hitta härden till lukten, vi fann ingenting!

Tycker att den försvunnit lite idag, men det kan vara att tanken på att där fanns ingenting, som gör det hela.

Tänker på hur mycket människans liv förändrats på hundra år, allt är farligt nu för tiden. Det senast jag såg var att kliande hårbotten, kan orsaka håravfall. Så nu ska alla med mjäll gå och oroa sig. 

Tre koppar kaffe är bra, men vid fyra kan man få cancer. Gurkmeja är då bra att äta, men undrar då hur mycket av den varan man kan få i sig. 

Salt orsakar högt blodtryck, salt orsakar inte högt blodtryck.

Tänker på alla japaner, de äter salt sojasås till allt, de har inte högt blodtryck och kärlsjukdomar som vi har. Så jag tänker att salt inte är boven. 

Kanske sojasås är farligt, japaner går runt som tickande bomber. Men de äter alger, alger är ju bra, fast alger kan vara farligt och orsaka cancer om de hämtas från förorenat vatten. 

Vattnet är ju förorenat överallt nästan, fisk är farligt att äta. Fisk är jättebra, den ger omega 3 och omega 6. Omega 6 är farligt att äta. Hjälp, vi vet ju snart varken ut eller in. 

Förr brydde de sig inte, de läste ju inte tidningar och såg på nätet. De bara levde så gott det gick.

Farmor berättade om flydda tider, hon levde ju i slutet av det förrförra och början av förra århundradet, föddes 1891.

Tror ingen nu levande svensk kvinna, skulle lägga sig ned på golvet och torka upp snusspott från golvet, där männen suttit en kväll.

Tror väl inte heller att någon nu levande svensk man, skulle sitta och spotta på golvet där han satt, så den händelsen har raderat ut sig själv.

Tror inte heller någon av oss, skulle samla tvätt en hel vinter och sedan gå ned till någon sjö och tvätta från bryggan. Stora bykkärl fulla, av handdukar och lakan.

Eller att vi skickade iväg våra barn till skolan med ett par smörgåsar, sen skulle de gå fem kilometer dit och fem kilometer hem. I ur och skur och inte en enda skolpolis i sikte.

Skolpoliser kanske inte finns nu för tiden. Vi hade det vid varje större övergångsställe, som inte hade lysen. Armar utåt, stanna, armar ned, gå.

Det var vi skolbarn som turades om att få uppdraget, ganska privilegierade kände vi oss, lite märkvärdiga när vi slapp komma i tid till skolan, vi skulle ju stå och kolla att det inte kom eftersläntrare.

Alla stannade lydigt, ingen försökte springa ut och trotsa de utsträckta armarna. 

Ett ganska konstigt namn förresten, skolpolis. Googlar och ser att det bytte namn till skolpatruller, sedan försvann hela verksamheten 2012. Trodde inte den hade hållit i sig så länge.

Tror inte de behövde skolpoliser för hundra år sedan, inte här uppe i Hälsingland i alla fall.

Kanske kom det en bil i veckan på de dammiga grusvägarna, alla ungar sprang i alla fall ut och tittade storögt på den. Det har pappa berättat.

Han gick varannan dag i skolan, i sju år. Att fortsätta var det inte tal om, vid fjorton var det dags att hitta ett arbete och försörja sig och lämna pengar till föräldrarna.

Ingen tänkte väl mer på det, det bara var så.

Då blev inte ungdomar kränkta av det minsta lilla, inte av värre saker heller. I alla fall så var det bara att bita ihop och inte visa, eller utagera. Många händer har nog knutits i byxfickorna genom århundraden.

Då lastade inte heller föräldrarna över ansvaret till skolan, det var hemma barnen skulle lära sig hyfs, idag verkar det som om skolan ska ta hela ansvaret för, att föräldrar inte lär sina barn vad som är rätt och fel.

Då skulle de lära sig att tuktas i Herrens förmaning, lyda och vara flitiga i skolan.

Kan inte vara lätt att växa upp idag. Verkar vara en hel massa vilsna själar, som inte hittat någon plats i den rätt märkliga tillvaro vi har idag, den vi kallar samhället.

Är väl utveckling på sitt sätt, men förr så funderade inte folk på samma sätt som nu. Var du född på en gård, så skulle du ta över, det var inget snack om saken.

Var din pappa verkstadsarbetare vid bruket, då skulle sonen dit också när han blev stor nog.

Då var det ingen som uppmanades att förverkliga sina drömmar, drömmarna fick de ha för sig själva.

Min pappa drömde om att bli läkare, den drömmen fick han stoppa undan, de hade inte råd att låta sonen studera. Så han fick bli springpojke på ett hotell istället.

Nog för han hade huvud för att studera den pojken, som folkskoleläraren sa till farmor och farfar. Han tyckte det var synd på ett sådant läshuvud, att malas in i arbetarnas grottekvarn. Men så var det.

Men idag är det annorlunda, råkar svetsare Bengtsson ha en pojke med läshuvud, samt en dröm att bli läkare. Ja, då blir han det. Inget konstigt med det.

Vad farmor sysselsatte sig med efter skolan, det vet jag inte. Vet inte heller hur många år hon gick varannan dag, men antar att det var sju det också.

Då skulle främst kvinnor se till att bli gifta och skaffa barn, tror inte farmor hade andra drömmar än det. Hörde aldrig att hon sa något annat, än att hennes dröm om ett tre dagars bröllop gick i kras, hon fick bara två dagar.

Låter jobbigt med ett bröllop i tre dagar, skulle inte fungera idag. Skulle kosta en förmögenhet. Antar att det var ganska dyrt då också 1912, så de hade bara råd med två.

Det hängde över henne resten av livet, ganska sorgligt faktiskt, att hänga upp sig på något sådant. Men jag tror inte det var hela historien, får aldrig reda på vad som egentligen hände, men gissar att allting blev fel, fel man, fel ställe.

Hanna var en vacker flicka, antar att hon hade en del som hängde efter henne i byarna kring Delsbo. Kan tänka mig att hon kanske hade sina ögon, på någon som hon aldrig fick. Kanske blev farfar någon som hon bara gifte sig med, för att bli gift, tror aldrig han var hennes livs kärlek.

Hanna sa alltid, att den gamla goda tiden fanns inte. Allting blev bättre med utvecklingen, gamla goda tiden var full av vedermödor och slit, sorger och bedrövelser.

I hennes värld var det i alla fall så.

Idag hade hon nog skilt sig, samt förverkligat sina drömmar, vad de nu var.

Men förbaskat goda kroppkakor, kunde hon göra i alla fall.