Sommarsnack

Gumman tittar efter regn. Inte så att jag står och glor upp i skyn efter regnmoln, men jag tittar på mina väderappar.

Tänk så behändigt det är nu för tiden, jag bara plockar upp mobilen och kan läsa vädret i den, flera veckor framåt. Jag ser inget regn.

Fast de har olika temperatur de där väderapparna, jag väljer alltid den som visar varmast. 

Kommer ihåg för ett antal år sedan då jag läste om att folk köade för de första smartphones, kommer också ihåg att jag gick upp för backen här och muttrade om idioti, telefoner skulle väl bara vara något att prata i. Nu är jag helsåld själv. 

Sjörapporten i P1 den hoppar jag över, den har varit med sedan min barndom. Först var det nyheter från TT, sedan kom en entonig röst och meddelade hur mycket och vart det blåste ifrån, från Ystad till Haparanda.

Kvarken vad nu den ligger, den skulle ha västnordväst 4 m/sek, i morgon vrider vinden sig till nordväst och då ska det bli 5 m/sek. Så följde alla möjliga platser efter. Urtråkigt att lyssna på som barn, men vi hade det inte alltid så roligt på 50-talet. Vi fick nöja oss med det som fanns.

Hör detta än i dag, tycker han som pratar har samma röst, som den som pratade vindar då för 60 år sedan. Men det kan det ju inte vara, de väljer väl ut radiopratare som har entoniga röster för detta.

Idag hör jag det bara på sommaren någon gång, då gubben ska lyssna på ”Sommarpratarna”, de drar hela harangen just innan det programmet ska börja, så det slinker med ibland.

Vi är väl nästan en av de få som lyssnar i realtid, idag lyssnar väl folk på mobilen när det ska lyssna, då kan man ju själv välja vilken tid det passar.

Sätter för övrigt igång snart, gubben brukar hänga upp en lista på kylskåpet, med pratarna och när de ska prata, För att inte missa någon.

Vi har fortfarande transistorradio, tror inte folk har det längre heller, i alla fall inte de yngre.

Kanske ska jag göra en radiokaka till programmen, en sån med massor av kokosfett i, samt kakaopulver och socker. Sedan varvar man smeten med kex och sätter in i kylen. När den är stel, då skär man skivor av den.

Gjorde sådana i min ungdom, vet faktiskt inte vad jag skulle tycka om dem idag. Vi går nämligen på ketogenkost, visst låter det fint och avancerat.

Det är helt enkelt lite kolhydrater, alltså inte 6-8 brödskivor om dagen, samt med lättmargarin som de förespråkade då. Gjorde svenskarna fetare i alla fall, allt det där fettsnåla. Sitter i än idag, fast vi vet ju att smör är bäst.

Kolhydrater är gott, är så med allting, mycket som är gott är inte bra.

Gräsmattan börjar bli brun, tycker den hållit ut länge i alla fall, vi har inte haft en droppe regn på en månad. Det gör väl inget att den inte växer så det knakar, men stackarna i rabatten de måste ha en skvätt.

Syrenerna håller på att blomma ut, alltid lika trist varje år.

Min lilla norska kusins rosor håller på att springa ut, så säger de i Norge, så de är inte på rymmen någonstans. Betyder att de slår ut i blom nu. Men det är ju i Ånge, där verkar allt vara annorlunda än här.

På måndag kommer det folk och ska montera in dosor till fibern, det ska bli intressant. Inte för att det är något fiber här ännu, men dosor lovar i alla fall att någon gång ska det bli.

Under tiden, kan vi väl gå och beundra dosorna och tänka på deras arbete i framtiden, ett arbete att få in ett bra internet i stugan, ett sådant som vi inte behöver hålla på och räkna på varje dag, om det ska räcka månaden ut.

Katten Moy Moy tog en ekorre för ett par dagar sedan, han fick några okvädinsord från mig, men som vanligt fattade han inte det, utan slängde sig på rygg och skulle vara gullig.

De är för övrigt sommarkatter nu av egen fri vilja, de kommer in och går en sväng i stugan sen vill de gå ut igen, fast de har det bra, de får komma in till hösten.