Mygg och sommarvärme

Gumman målar. Vi håller på att måla stugan, det ska göras med jämna mellanrum det också. Eftersom vi är så energiska i år, så ska vi väl hinna med det också.

Gubben står på stege, jag står på marken. Falu rödfärg är praktiskt, inte behövs det slipas på träet, det är bara att ta kvasten, ta bort spindelnät och annat småtjafs och sedan smaska på rödfärg.

Nu är det ju så att vi upplever en sommar som kommer att gå till mannaminne, vi svenskar får äntligen pusta ut i skuggan, precis som de gör i de flesta sydliga länder.

Sedan har den ju precis börjat också, vilket är härligt det också. Vädergudarna vill väl vara lite snälla mot oss, de tittade ju ner och såg oss kämpa med snön och kylan, vi ger dem en kanonsommar sa de, alla höll med och här är vi.

Någon rättvisa finns i alla fall.

Min lilla tantkusin från Norge var här och slogs med myggen, vi råkar ha sådana i massor just här. Antagligen för att alla små pölar från snösmältningen, gjort det gynnsamt för kläckningen.

Sedan verkar de ha mygg i Värmland också, men för övrigt har jag inte hört larmrapporter.

Frågade en annan kusin om de hade mygg i Färilaskogarna, men de hade de inte.

Vi kan inte sitta ute i de ljumma sommarkvällarna, gubben som är i uppfinnartagen, han skaffade en fläkt som står på golvet framför oss där vi sitter på logen. Den vispar bort de flesta, men vi får gå in till slut.

Norska kusinen bor i Ånge nu på sommaren, där hade hon sett två mygg sa hon,  i mina ögon är Ånge i Norrland och där borde det rimligtvis finnas mygg.

Gubben såg till att hon fick in ett gäng härifrån när han hjälpte henne packa bilen, men de fick inte uppleva Ånge, hon slog ihjäl dem vid hemkomsten.

Antar att hon kanske får småsven istället, något stickande måste de väl ha där uppe.

Småsven är av myggsläktet, de är små som namnet antyder, det svider när de kryper runt i hårbotten och vid ögonen, inte att förväxla med knott. De har i alla fall inte kommit ännu, de är lite sena, men håller ut hela hösten istället.

Om det varma vädret fortsätter så dör nog myggen ut hoppas jag, de gillar väl inte torka.

Det har inte regnat på någon månad, det börjar bli lite torrt. Pilen som dricker något enormt, det börjar få lite gula blad. Så det är inte bara tjosan med värmen heller, det borde ju rimligtvis komma regn snart. Men väderapparna talar en annan historia.

Kusinen undrade varför vi inte hade en svettslang i rabatten, har aldrig hört talas om svettslang. Det är en slang som man lägger där man vill vattna, den svettas ut vatten låter det som och tar mycket mindre vatten än att stå där med en slang.

Sedan så ger den ju vatten i jorden där den ska vara.

Har kollat och här i Sverige finns den också, men här kallas den för droppslang. Det ska inhandlas till veckan, växterna är ledsna och törstiga.

Det är snart dags för oss att få fiber, fast det verkar inte hända mycket på grävfronten, tydligen är det Vägverket som krånglar, en riktig stoppklossmyndighet det där.

Vi har inhandlat gräsfrö, redo för att återställa gräsmattan framför huset.

Där blommar förresten syrenen och pionen samtidigt, då är det ett paradis här.

Dottern ska ju ha barn, en liten flicka ska det bli när det blir klart, hon börjar bli tjock om magen nu, ska nu genomleva sommaren med den extravikten, innan det är dags för lillan att komma till jorden.

Jag hade en tanke på att jag kanske skulle sticka en filt till henne, men det blev bara en tanke. Dels så kommer jag inte ihåg hur man stickar, dels fodras det ett gigantiskt tålamod, vilket jag inte har.

Meningen var att lillan skulle få en filt av mormor, där varenda stickvarv var invävt med goda tankar, en filt med bra energier med andra ord.

Precis som kvinnorna i Peru gör, i alla fall indianerna i bergen, de väver in böner och goda tankar i varje sak de gör, tyckte det lät fint i alla fall. Så skulle jag också kunna göra, inte att väva, men med att sticka.

Har lagt det på hyllan, dels för att hon nog skulle vara bortåt året innan filten blev klar, samt att jag skulle ha svårt för att sitta där och traggla och hålla god min i mina tankar. En och annan svordom skulle nog slinka med.

Så nu tänker jag köpa en filt istället, samt greja runt lite här på min kammare och banka in lite goda tankar och böner i den, tror det går bra det också. Lillan kommer att vara nöjd i alla fall.

Fast mormödrar borde ju kunna sticka, alla stickar enligt norska kusinen, jag känner ingen mer än hon som gör det, inte en kotte till.

Mormödrar ska i alla fall baka, så det kan jag ställa upp på. Jag får då en anledning att göra det, inte för att bullar är speciellt nyttiga. Men de är förbaskat goda, i alla fall mina.

Min mormor bakade inte, har inte något minne över att hon lagade mat heller, tyckte hon åt mest smörgåsar, är brukligt i Norge. Där verkar de leva på smörgåsar, till varje LCHFares fasa, barnen får med sig en packe till skollunch. Smörgåsar hemifrån, där serveras ingen varm lunch som här.

Det är bara Sverige, Finland och Estlands skolor som serverar mat gratis, oberoende av föräldrarnas inkomster. Resten av världens skolbarn, de får antingen betala eller ta med hemifrån. Så nu vet vi det.

Världen utanför stugfönstret är soligt och varmt, det kommer en fläkt från havet lite då och då, vissa dagar är den vass, vissa dagar som idag är, den ljum och välkommen.

Vattnet i fjärden är lågt, tydligen har högtrycket gjort att vattnet i havet dragit sig tillbaka, så de får gå ut en bra bit de som vill bada, om man nu vill göra det i det ganska kalla vattnet.

Gubben hittade murklor bakom sin bil, de är endast skådebröd, tänker inte försöka att tillaga dem, verkar farligt och krångligt.

Säkrare då med rabarber, en paj kan vi väl äta i sommar, trots att det inte är så nyttigt, men förbaskat gott är det i alla fall.