Konstiga tider

Gumman sitter hemma.

Nu är det härliga tider för folk som mig, gubben med för den delen, som gillar att sitta hemmavid. Stugan sluter sig som en varm hand kring oss, vi klättrar ännu inte på väggarna.

Annat är det väl för folk i andra länder, länder där regeringarna har makt att stänga ned allt som har med social samvaro att göra.

Läste att i England så får de bara gå ut för att motionera en timme om dagen, samt gå till affären och handla nödvändigheter, hur de kan hålla koll på allt folk, så att de gör som de säger, det vet jag inte. 

Hålla fyra meter mellan sig och andra i mataffären, tänker på vår affär i byn, där trängs folk i kassan som vanligt, max en meter mellan varje person. 

Vår regering har inte den makten, förrän nu. En tillfällig lag att de kan om de vill, tänkt att gälla i tre månader.

Nu får vi hoppas att vårt land håller på sin lagomstämpel, lite umgänge på lagom avstånd, lagom med resande, lagom med i stort sett allt.

Tänkte på Prag i natt när jag låg vaken, det är fullmånetider, vaknade och trodde det var morgon. Tittade på klockan och den var två!

Prag, som förra året var fylld av turister som strosade över Karlsbron, gamla staden, som vi fick nästan knuffa oss fram igenom. Det enda Corona vi visste om då, var den tjeckiska valutan som uttalas lika.

Nu ligger staden öde, tänker på alla som lever av turistindustrin, tänker på alla souvenirbutiker som säljer krimskrams, de går nog under nu.

Förresten så ligger väl de flesta städer lite öde just nu. 

Vi skulle åka till England i maj, såg att hotellet hade avbokat vårt rum, var ju bra så slapp jag göra det.

England finns ju kvar förhoppningsvis, så vi får försöka nästa år igen, gäller att få till det med flygbiljetten, läser att det kan vara knepigt att få pengarna tillbaka. Boka om kan vara en idé, men när är en stor fråga i dessa tider.

Det enda som viruset inte biter på, är den svenska melodifestivalen, den är lik en trojan i datorn, den är bara kvar och förökar sig.

SVT som tror att vi svenskar kommer att gå under, detta för att det helt enkelt inte blir någon melodifestival utrikes i år. Alla som hurrat och alla spaltmeter som skrivit om spektaklet, det rann ut i sanden.

Så nu tänker de köra en annan variant när den egentliga skulle sändas, de kör gammal skåpmat, så att vi inte ska gå under av abstinens.

Vad de programmen ska handla om vet jag inte, men det är väl alla omöjliga låtar kan tänkas. Slagdängor utan innehåll.

Som sagt, livet i stugan går sin gilla gång, försöker kommunicera med lilla barnbarnet via Skype. En tröst i eländet.

Tänker inte vänta i en månad till innan jag ser henne, en mormor ska inte vara ett ansikte som dyker upp på en skärm, hon fattar nog inte varför, det hade varit bättre om hon gjort.

Vi har lite snö kvar på tomten, alltid nästan sist i landskapet att ha snö. Kommer ihåg den snörika vintern för två år sedan. Vi hade en jättehög snö på gräsmattan, nästan som en mindre skidbacke. Den låg kvar i maj, det var 20 grader varmt då, vi hackade sönder snön.

En varm sommar önskar jag oss alla, inte för att vintern varit särskilt kall och hemsk, men vi behöver tröst.

Massor av sol och värme, så att vi svenskar kan få låtsas att vi är i sydliga länder, antar att vi inte får resa kring förrän till sensommaren. Om inte vi vaknar en morgon och läser att nu är alla restriktioner släppta, allt i hela världen är som det brukar vara.

Eller blir det aldrig så igen, kanske alla hotell och restauranger gått i konkurs, ingenstans att bo när vi vill åka kring igen, ingenstans att dricka Sangria i Spanien eller ingen pub kvar att få sig en öl i England. Eller små tehus, om man nu föredrar att dricka afternoon tea med scones.

Fåglarna börjar i alla fall sjunga huvudena av sig rätt så snart, växter som överlevt den snöfattiga vintern, de tittar fram i rabatten, mat finns i affären i byn, hur mycket Netflix och HBO serier som helst.

Vi har det riktigt bra i alla fall.

Ta hand om er och en helande tanke är, att vi gör det här tillsammans hela bunten, ingen undantagen i hela vår vackra värld.