Skalle Per

Gumman jublar. Nu slipper vi slåss om vår dataförbrukning här i stugan. Vi har fått dubbelt så mycket surf, för samma pris som förut.

Det var tur jag kollade igår, de har då inte sagt något om den nya prissättningen, samt de extra 100 GB man får, hade jag inte varit alert, så hade vi haft den gamla kvar. Så nu har vi 200 GB per månad, sånt som folk som har fiber och ADSL inte är ett dugg insatta i.

Jag har lärt mig massor, vet ganska exakt hur mycket en timmes matlagningsprogram tar.

Gubben kan se på fotboll, så mycket att det kan börja växa mossa på honom. Det var skarpt läge inför den kommande helgen, Hammarby spelar igen, tycker de spelar väldigt mycket. Sist var i onsdags.

Gubben har ju för dyra pengar tagit abonnemang på en sportkanal, så att han skulle få se alla matcher. Efter att han tagit flera dagars surfande, i ett enda svep i en match, så var det fotbollsförbud i stugan. Han skulle då få åka till byn och vårt jobb, där finns det obegränsat fortfarande.

Jag hade annonserat det till i morgon i alla fall, vi hade inte GB kvar till den sista, som kunde räcka till någon fotbollsmatch. 

Vet inte om GB har orsakat skilsmässa i något fall, men vi var på god väg.

Nu kan han se fotboll hur mycket han vill, ja nästan, jag har fortfarande koll.

Gubben ställer till annat också.

Igår så tvättade jag våra bilar, de står nu vårfina på gården och blänker, ända tills vi åker 200 meter upp för vår backe och ut på grusvägen. Det är 200 meter att glädjas åt i alla fall. När vi väl kommer till byn, då ser ingen att de var nytvättade.

Gubben sprang omkring och verkade lite rastlös, borde ha anat oråd då han kom ut i regnrocken, det regnade ju inte. Men jag var uppslukad av att gnugga på bilen.

Han klipper sig ogärna, håret som är tjockt och vågigt, det växer ner över öronen och han ser allmänt ostädad ut.

Jag har försökt att karva på håret och fått till det ganska skapligt, men han har en extrem ovilja mot att åka upp till friseringen och få det fint klippt.

Nu var det långt igen, jag sa bestämt nej till att klippa.

I en paus i tvättandet, så hörde jag hur det surrade utifrån stallet. Jag gick in, där stod gubben i sin regnrock och körde med rakapparaten på huvudet. Testar stack ut där bak, jag fick rycka in och raka.

Det finns ju rakapparater som är ställbara, så att det blir lite stubb kvar i önskad längd. Men det hade inte han, han har en inneboende ovilja mot dem också. Säger att det är i plast och böjer sig, samt att de då klipper ojämnt.

Sagt och gjort, nu ser han ut som Skalle Per, eller en fotboll.

Jag hajar till varje gång jag ser honom, antar att jag vänjer mig. Som tur är växer det ut.

Jag har ingen fåfäng man i alla fall, han bryr sig inte hur han går och ser ut.

Han hävdade bestämt att håret vuxit en bit i går kväll, när han satt och strök handen över sin kala skalle. Inte tyckte jag det syntes i alla fall, det var bara fyra timmar efter rakningen.

Annars så är det vår i luften, det är kallt, men knoppar finns på både syrén och klematis.

Affären i byn har bullat upp med jordsäckar och torvmull, det bådar gott. En härlig tid vi har till mötes. Tiggaren som suttit där och skakat i åratal, han har bytts ut mot en yngre kollega. Antingen är han död, eller så har han gått i pension.

Skatparet har byggt bo med tak, i pilträdet, surprice, surprice, när vi börjar sitta där under. Ni får skylla er själva.

Jag ska på kurs igen nästa helg, jag gillar att kursa. Hela livet är väl en enda lång kurs, men det är speciellt, med de som man betalar för.

Nu råkar det vara en kilometer bort och handla om energier och healing, så det passar mig bra.

En hel vetenskap den där inkashamanska läran, det är så mycket, att jag undrar hur i hela friden de kommit på allt.

Det är ju sånt som de flesta som ska ha allt vetenskapligt bevisat, fnyser åt. Men även vetenskapen är och nosar på detta med energier, snart är det bevisat och klart.

Jag och fem andra vänner, vi fick lära oss en hel del, vi satt och skrev sida upp och sida ner. Gjorde övningar emellan, nu kan jag ta mig an det mesta, känns det som. Bara nageltrång som fattas, det kan man nog inte trolla bort mer än med handgripliga saker.

Gubben får vara träningsredskap, han får stå där medan jag gör healingövningarna, samt trollar bort, lite ditt som datt i honom.

De på kursen de känner massor när vi prövar på varandra, ibland känner jag att det nästan går till överdrift. Det pirrar och blir varmt och kallt, de ser färger och annat.

Gubben känner ingenting!

Katten Moy Moy var till veterinären i veckan som var. Trodde han skulle sitta och jama under bilresan, han sa ingenting.

Väl hos veterinären klev han ut på bordet lite försynt och fann sig i att hon klämde och kände honom där bak. Hon konstaterade, att vi skulle vänta med kastreringen en månad, han hade bara en testikel nere, den andra satt i ljumsken.

Så vi fick stoppa in honom i buren och åka hem igen, ny tid i slutet av maj.

Hon tyckte han var så söt, så sa hon i alla fall, kanske säger hon det till alla kattägare, men mitt kattmammahjärta svällde av stolthet, över att han var så duktig.

Som jag har sagt förut, så är ju Valborg och 1 maj stora krattarhelgen, i alla fall för oss som har något att kratta. Ni andra får väl roa er med annat.

Sköna vår välkommen!