Snurra ned till Italien

Gumman fryser. Idag är det kaos i stugan, pelletsbrännaren har fått för sig att det är lördag och den vill inte gå. När den krånglar så ser den till att det är helg och kanske pelletsgubben är bortrest så att vi får frysa hela långa helgen. Har inte hunnit fråga gubben om vi har några stackars vedpinnar att elda med.

Jag har många möjligheter idag, antingen ska jag baka kakor som jag hittat på att jag ska göra, städa lite inför jul eller sitta här och skriva blogg. Valde det sistnämnda då jag känner att jag försummat den i veckan som varit.

Kanske hinner jag baka några kakor också eller så struntar jag helt enkelt i det och köper färdiga. Fast färdiga är fusk och de innehåller transfetter som bäddar in sig som bomull kring hjärta och kärl. Tacka vet jag riktigt smör.

Det är smörbrist i Norge och jag sänder en tanke till alla baksugna där, jag har hela kylskåpet fullt av smör, har hamstrat ifall det blir smörbrist även här. Eller så åker jag över och säljer för 1 000 kr kilot. Det skulle bli 3 000 kr för en tripp dit med det smör som jag har i kylskåpet, men när jag räknar ut vad det kostar att åka så blir det nog inget över.

I går var det kaos på Arlanda, det var strömavbrott, hur nu de kan få till det. Trodde att de var väl förberedda för det, med generatorer och sådant.

Jag läser artikeln noga, folk köade i timmar för att få ersättningsflyg och en del fick hotell och resa nästa dag, andra fick snopet vända eller åka till andra flygplatser längre bort.

Ni kanske undrar varför jag är så intresserad av detta, men det är så att jag ska dit i slutet av januari, en fredag precis som igår, ska jag flyga till Milano. Vilken tur att det var en helt annan fredag än den jag ska åka, annars hade jag stått där med lång näsa. Man läser bara det man är intresserad av och helst något man själv kan relatera till, en översvämning på Filippinerna där hundratals har dött är inte lika intressant.

Gubben virrar kring i pannrummet och försöker förgäves få pelletsbrännaren att vakna till liv, jag har insett för flera timmar sedan att jag måste ringa pelletsgubben men låter honom hållas en stund till.

Jussi Björling brölar fram ”Adams julsång” på radion och försöker få oss att känna lite julstämning. Hej hopp i stugan!

Annars är det mycket cancer kring bygden, hörde igår att närmsta grannen till vänster, vi kan inte se huset det ligger några hundra meter bort, hon har fått cancer och det låter inte så muntert.

Stackaren, hon som just fått pension och skulle väl fått en tid av lugn och ro efter ett liv bakom kassan i vår ICA butik i byn. Men cancern visar ingen hänsyn till detta, den slår till när man minst anar det.

Tänker efter och det är två som gått hädan i sjukdomen de sista åren, tre som fortfarande går omkring här och jag undrar om det är något med den här lilla byn.

Är det vattnet? Är det så här det ska se ut? Kanske är det vanligt att så många ska bli sjuka just nu, eller så har det alltid varit så här, bara jag som inte haft det så nära inpå mig.

Jag har en trollstav och kan vifta med den närhelst jag vill.

Nu har jag blivit helt snurrig av allt snurrande.

Men snurrandet har givit resultat och det är väl de som räknas.

Har provat på vänner och bekanta och till min förvåning så blir de bättre av min stav, även jag har sluppit värk i knäna. Kollegan har sluppit sin ryggvärk, hennes mamma kan gå riktigt bra på sin onda fot. Svullen och dan var den och efter en vecka så såg foten riktigt normal ut och hon kan stödja på den igen.

Nu tänker jag inte gå in på allt vad den kan göra och inte göra, men kvantfysik fungerar och jag fortsätter att snurra på folk och fä.

Nu har den inte funnit så länge på den här jorden, ett par år närmare bestämt och jag antar att ni kommer att få höra mycket om Amegastaven i fortsättningen, även om skeptikerna tycker att det är snurrigt.

Om healing uppenbarligen fungerar så varför inte pröva det istället, ingen kan i alla fall bli sämre.

Som jag sa så ska jag ta staven och snurra ned till Italien i slutet av januari, kan den skänka lite lindring till min släkting så är det bra. Hon har också cancer och jag drar inga höga växlar om att hon ska bli helt bra, men försöka duger.

Alla alternativa lösningar kan gå hand i hand med det som läkarna ordinerar.

Jag ska också passa på att köpa en bit parmesanost och lite annat smått och gott i den nyöppnade stora mataffären där i utkanten av Milano. Jag gillar att gå omkring och kika på alla matvaror som vi inte har här.

Vi ska också laga italiensk mat i hennes kök och dricka rödvin ur fina flaskor med de snyggaste etiketterna. Allt inhandlat i den nyöppnade affären i förorten till Milano.

Sedan ska vi prata och skratta så att hon får lite glädje i sin stackars kropp som nu stått ut med tuffa och långa cellgiftsbehandlingar.

Ringde henne i går och hon pratade lyriskt om svenska fönsterbrädor, fönsterbrädor där vi ställer upp ljusstakar och det lyser så hemtrevligt i alla fönster.

Ingen har några fönsterbrädor nere i Europa, har faktiskt inte sett sådana annat än här uppe i Skandinavien. Tänk om inga hade uppfunnit dem här heller? Då skulle våra fönster se lika tomma och tråkiga ut som i det övriga Europa.

Hon suckade och sa att det enda de har i fönstren är stora tunga fönsterluckor som de drar ned varje natt, de sköts elektriskt, de rullar ned och innesluter lägenheten i totalt mörker och garanterat inbrottssäkert. Jag reagerade sist jag var där att de bor faktiskt tre trappor upp, ingen kan väl klättra på balkongerna och ta sig in genom fönstren. Men se det kan de.

De klättrar upp som apor och lirkar upp ett fönster och skickar in gas, söver folk och när det är gjort så klättrar de in och låser upp och sedan tömmer de lägenheten på ägodelar.  Lägenhetsinnehavarna vaknar efter något dygn med en helvetisk huvudvärk och undrar vad som egentligen hände.

Allt detta låter osannolikt och händer nog inte här, har aldrig hört talas om det i alla fall. Vi kan fortfarande sova ostörda utan stora tunga fönsterluckor.

Ingen åker kring med gas och söver oss bybor, inte ännu, men man kan aldrig riktigt veta.

Nu har jag ringt pelletsgubben, han kommer idag och fixar så vi får värme igen.

Det är livet på landet när det är som bäst.