söndag 29 juli 2012

Budskap från ovan?


Gumman är lite konfunderad. Köpte för ett tag sedan en datorväska till min nya dator.
Tittade igår i alla fack och i ytterfacket som hade blixtlås, låg det en lapp, på den stod det med ganska slarvig stil.

”Hej mina kära vänner. Jag tycker om er, ni är alla vackra och värdefulla! Kram från en kärleksfull människa”

Skrivet korrekt med stor bokstav och komma och punkt, så det utesluter de flesta i den yngre generationen.

Jag tittade på lappen och vände på den, skriven på Clas Ohlsonpapper, det var där jag köpte väskan.
Lill-Clas som vi har i Hudiksvall, en butik med ungefär hälften av vad de har i de fullstora. Liten stad, liten butik.

Tyckte det kändes lite som ett intrång, det var ju min väska. Insåg sedan att den omöjligt kunde ha blivit ditlagd efter jag köpt väskan. Antagligen har någon lite galen new agare skrivit lappar och lagt i väskorna på hyllan. Teorierna är många.

I natt vaknade jag och kunde inte somna om, regnet öste ned och smattrade på taket. Då kom jag plötsligt på lappen och budskapet den förde med sig. Vi är alla vackra och värdefulla, ingen är värd något mindre än någon annan.

Kanske var det en ängel som givit budskapet? Fast de smyger väl inte kring på Clas Ohlson. Frågan kvarstår, varför fick jag just en lapp i den väska som jag valde att köpa?

Ibland kommer saker till oss när vi inte ens reagerar på det, vi är snabba att vifta bort små trivialeter som lappar i datorväskor. Men jag börjar undra om den var just menad till mig.
Känner mig inte så vacker och värdefull, men för katterna är jag det. Jag är människan som ger klapp och mat. Jag slår inte ihjäl flugor heller, så för dem är jag värdefull. Slår inte folk på käften fast jag har lust ibland osv.

Som den gången jag fick en efterhängsen spetälsk tiggare efter mig i en stad i Indien.
Han stod alldeles för nära, när han tog fram sin stympade hand och rörde vid mig då tyckte jag måttet var rågat.

Jag markerade hans fräckhet med en rak höger. Tänkte inget särskilt, utan bara slog till. Hur kunde han ta i mig, spetälsk och allting?

Sekunden efter jag slagit till honom så ångrade jag mig, tittade omkring, mannen var borta. Han var som uppslukad av jorden, fanns ingenstans på gatan. Såvida han inte var släkt med Blixt Gordon, kunde ingen försvinna på den sekunden.

Då kände jag att han aldrig funnits, han kom enbart för att testa mig i min medmänsklighet, en ängel. Jag gick därifrån med bottenbetyg.


Så en lapp i en väska skrivet på Clas Ohlsonpapper kan sätta griller i huvudet på mig, säkert skulle de flesta bara fnysa, knyckla ihop lappen, slänga den och inte tänka något mer. Så gjorde jag också igår, tills något påminde mig i natt att just den lappen var ämnad till mig.

Jag tänker spara den i alla fall. Och ta fram när jag är arg på något dumhuvud.

Idag visar sommaren sig från sin bästa sida. Efter de kraftiga regnen i natt så skiner solen på det våta gräset. Inte en vindpust, svalorna flyger kring och skriker åt katten Gizmo.

På tal om katter så har vi fått påhälsning av Cesar. Han är en liten lurvig röd hankatt och bor i den gamla skolan någon kilometer bort. Cesar blev kastrerad sent, så hans vandringlust sitter i.

Gammelkatten Sixten satt ute och solade sig, Cesar satt en halvmeter ifrån honom och morrade och skrek. Sixten som är stendöv gav honom inte en blick.
Cesar är en ganska dominant katt och skrämmer livet ur katten Gizmo. Han vill inte gå ut när han känner att någon annan katt är i faggorna.

Hemma är Cesar en liten söt katt, här blir han till ett monster.

Min kusin i Norge berättade att de har en granne som har en katt som heter Max Torsten. Han är värdens snällaste katt hemma, men i granngården blir han som förbytt. Riktigt elak och slåss med hennes katter, trots att hon försökt med vattenslang och diverse andra attiraljer så kommer han med klorna i högsta hugg.

Väl hemma igen kan de göra vad de vill med honom, from som ett lamm. De hade tydligen skaffat en kattunge, han gjorde ingenting med den. Men när Max Torsten känner för lite fight då går han till grannen.

Katter är lite lustiga, men lustigheten kan ibland bli dyra veterinärräkningar.

Snart ska jag åka upp till affären och se om det finns något att shoppa, det är den enda form av shopping jag gör. Kanske finns där några hallonskallar?










1 kommentar:

  1. Fantastiskt med lappen! Och naturligtvis var den ämnad just för dig. Blev inspirerad. Kanske skulle du skriva ett par lappar med likande budskap och smuggla ner i lämpliga produkter i affären? Vi kanske ska starta en rörelse? Ett roligt sätt att sprida ett kärleksfullt budskap!
    Kram

    SvaraRadera