Latmasken

Gumman bantar.  Idag började jag banta när jag klev upp klockan sju. Den bantningen varade i exakt två timmar och tjugofem minuter. Sedan satte jag i mig en bulle!

Annars är livet i byn i stort sett detsamma som det alltid är. Ingen har fötts och ingen har dött och ingen är nyinflyttad.

Backen är fylld av snömodd och gubben har ställt sin bil uppe vid vägen, så att han ska veta att han kommer till jobbet nästa dag.

Annat är det med mig som har min lilla fyrhjulsdrivna, jag tar mig fram hur det än är.

Fast i måndags så var det på håret att även jag kom upp, den lilla bilen for som en vante i modden och stannade titt som tätt. Jag hade glömt bort att jag hade nymodigheter i den som antispinn. Tydligen fungerar det så, att om det är riktigt halt så stryps motorn. Fråga mig inte varför, finner ingen vits i det.

Har frågat och fått någon klurig förklaring över att om ett hjul spinner osv. fattar inget av det heller. Kom på att den var ikopplad, gjorde ett nytt försök med den avstängt och då tog vi oss upp, bilen och jag.

Det är en besvärlig årstid för oss folk som bor nedanför backar, ena dagen är det is och den andra är det snömodd. Har svårt att se någon ljusning i det hela, snön ligger fortfarande djup.

Rådjuren kommer inte så ofta och äter nu, hörde av en granne längre bort att de också matar dem. Rådjuren har då gått från den ena till den andra och smörjt kråset.

Den tredje som matar han skjuter dem! Har väldigt svårt att se hur man kan mata dessa vackra djur och sedan sätta en kula i dem. Går inte in i min skalle hur man kan det över huvud taget. En del går så långt att de inte kan se ett rådjur utan att börja tala om rådjurssadel. De måste vara riktigt hungriga, de människorna.

Katten Gizmo vågar inte gå ut. Det har kommit en kissare in på hans revir. Kissarna är de okastrerade hankatter som smyger kring nu när det är vår och kissar så att det luktar riktigt illa.

Anar att den hör hemma några grannar bort. De är kända för att inte bry sig om sina katter, ännu mindre kastrera dem. Kan inte få in i min skalle hur någon kan göra så.

Det är mycket som inte går in i den. Behöver bara läsa tidningen om allt som människan ställer till med.

Jag är ganska lat utav mig, det verkar som om andra far omkring och får så mycket gjort hela tiden.

Läser om människor som arbetar heltid, renoverar ett hus, samtidigt som de skriver romaner på sin lediga tid.

När de inte bakar matbröd, inreder de sitt hem med smakfulla detaljer som skulle ta mig en livstid att hitta i någon affär. Förutom att de har en drös ungar som inte knarkar och super utan pluggar energiskt och är väldigt välartade och artiga.

Dygnet har ju bara 24 timmar, hur hinner de med allt? Nu hör väl inte dessa till den vanliga skaran, men de finns.

Som sagt jag är lat, bryr mig inte om att plantera om växter nu till våren, de får snällt vänta tills de är ute på sommarlov. Tycker inte om att städa upp jord både högt och lågt. Läste en gång att det spelar inte någon roll när man byter jord, bara det blir gjort någon gång. Den meningen har jag tagit fasta på.

Nej, jag gillar att lata mig och sitta här uppe på kammaren och skriva. Gå en tur på gåbandet för att inte växa fast i kontorsstolen och ser på programutbudet på datorn.

Kanske är det lovligt att vara lite lat när man blivit en aning äldre. Vill inte sträcka mig så långt att säga att jag är gammal än. Vid vilken ålder är man gammal? En smaksak antar jag, jag tänker inte bli gammal, bara äldre och visare. Till slut är jag så vis och så lat, så att jag bara sitter där och sprutar ur mig visdomar.

Annars är våren ingen bra tid för lata. Då byggs alla måsten upp i en ofantlig hög. Allt som ska göras när de blir sommar.

Det börjar med att vårsolen tittar in, då syns det att vi har otvättade fönster. En del gillar att putsa fönster, de verkar inte hålla på med något annat. Jag ogillar det, för det första så blir de inte snygga när jag försökt, för det andra så är det en hel vetenskap att komma åt utifrån. 

De snillen som kom på att fönster ska öppnas utåt, de putsar tydligen inte dem.  Visserligen behöver man inte plocka bort på fönsterbänkarna varje gång man mot förmodan vill öppna. Vem kom på att vi ska ha fönsterbänkar eller vad de nu kallas för?

Inget andra länder har fönsterbänkar, utom vi i den kalla norden. Vi ska plottra dem fulla med blommor och lampor och annat jox. De slipper de utomlands, de har aldrig kommit på idén.  

Har pratat med folk om det, svaret jag får är att det ser trevligt ut utifrån om det står ljus och annat krafs i fönstret. Men vem går ut och ställer sig och tittar in?  I alla fall inte jag, jag sitter inne.

Våren visar också på allt damm och annat smuts som jag inte sett under vintern, även när jag inte satt på mig glasögonen. Sätter jag på mig dem så ser jag eländet året om. Fast inte lika tydligt som när solen skiner in på bord och bänkar.

Skulle jag sätta på mig glasögonen då, det vore nog en smärre chock, så det undviker jag.

Tyckte alltid att mina föräldrar var lite lustiga när de sa att de såg smutsen när de satte på sig sina glasögon. Jag såg den jämt på den tiden.

Det är en välsignad att bli lite synsvag med åren. Allting blir lite renare då, i alla fall på vintern.

Det snöar för fullt utanför kammarfönstret. Ännu är det inte tid för trädgården. Sedan kommer gräsklippningen som ett brev på posten. Det är ännu över tre hela härliga månader, innan den sätter igång.

Var och klippte mig i veckan, frisörskan i byn hon har köpt massor av fröer av olika slag, även grönsaksfröer. Ser henne spendera sommaren med att ligga på alla fyra och rensa morotsland. Bättre att köpa, så slipper man det bekymret.

Ett år skulle jag slå på stort och odla mina egna sommarblommor, det dröjde till augusti innan mina telningar visade tecken på att blomma, då var sommaren över.

Prövade inte på det igen, jag är lat och köper färdiga.

En del vi känner har växthus, de odlar allt mellan himmel och jord i dem. Vindruvor och andra exotiska frukter och grönt, samt att de klipper ned sina pelargonen till våren och odlar upp sina sommarblommor.  Samtidigt arbetar de heltid och har exemplariska trädgårdar utan ett ogräs. Gräsmatta som en jämn grön matta, prydligt kantskuren.

Jag blir stressad av att se detta. Varför kan inte jag ha så där? Jag som bara arbetar halvtid borde ha en botanisk trädgård. Svaret är att jag är lat, vill inte spendera kvällarna med att ligga på alla fyra fram till tiotiden och rensa ogräs.

Latmasken i mig har nu talat färdigt.