Och så var det söndag igen

Gumman kollar försäkring. Nu är det dags igen, bilförsäkringen går ut i januari nästa år. Jag är ingen trogen kund precis, byter försäkringsbolag nästan varje år.

Har insett att det finns mycket pengar att hämta i rätt bilförsäkring, kan jag tjäna en hacka så gör jag det. Tittade just på ett nytt försäkringsbolag, den försäkringen är 1 500 kr billigare per år än den jag har för tillfället. Så det är bara att slå till, kolla olika självrisker, kolla också att djurkollision ingår, sen byter jag.

Känner ingen i min bekantskapskrets som håller på så, antar att jag inte är ensam i detta avlånga land, som är om sig och kring sig när det kommer till försäkringar.

Har ännu inte kolliderat med mer än en liten fågel, men det skuttar kring större djur på våra vägar och skulle jag råka på ett sådant när jag kör min halvmil till byn, då är jag försäkrad. De är smarta de där försäkringsbolagen, de har inte djurkollision som en ingrediens i sina försäkringar, den får man oftast ta utom.

Hörde att det kommit vildsvin till våra trakter, börjar de springa omkring överallt, så är chansen större att jag ska behöva utnyttja just den biten. Nu är jag inte ute och kör när det är mörkt, det är väl då de flesta djur rör på sig antar jag.

Jag ser inte att köra i mörker, en del vill göra sig lustiga och säger att jag har väl strålkastare på bilen, ja visst, det har jag.

Men problemet ligger inte där, det är när jag får möte som jag inte ser ett dyft.

Så för att undvika det problemet, så kör jag inte så mycket under den mörka årstiden, snart är det mörkt mesta delen av dagen. Då är både jag och bilen parkerade.

Annars så håller vintern på att göra sitt intåg, grannen har tagit in sina får, de gula stolparna står kvar som en påminnelse att det en gång var sommar. Jag undrar när han tänker ta in dem också, rådjuren tror att det sitter tråd kvar och kommer inte ut på åkern för att beta som de brukar. Ett litet störningsmoment i min lilla del av världen, men är störningen inte större än så, då går det väl an.

Katterna är inne mer och mer, Dudde växer så det knakar, han är säkert uppe i fyra kilo nu, med den mjukaste päls jag någonsin haft på någon katt. 

Gizmo ville inte äta i går morse när han kom in, de brukar alltid sätta sig och knapra kulor när de går förbi kattskålen. Då blev det ett par oroliga timmar, jag vet att när ett djur inte äter, då är det inte bra. Men den tillfälliga magåkomman gav med sig och när han gick förbi kattskålen och satte sig och knaprade, då kunde jag slappna utav.

Annars är söndagar, som det är just idag, ganska tråkiga. En enda lång väntan på att veckan ska börja igen, en dag då jag inte har riktigt klart för mig vad man ska fylla den med. Vi brukar städa, gubben och jag, det brukar också ta emot att tänka på det, men när vi väl satt igång så brukar det gå som en dans. Som så mycket här i livet, är tanken på saker och ting oftast besvärligare än själva utförandet.

Gubben har nog fått en släng av tonårssjukan, han har vänt på dygnet, antar att det inte gör något, men jag får kolla ibland så att han lever när han ligger där och sover under täcket. Vi har väl kommit upp i den åldern att vi måste kolla det.

Han trodde att jag hade kolavippat, när jag hade sovmorgon en gång för länge sedan, då råkade han stiga upp tidigt för en gångs skull. Jag sov alldeles ljudlöst utan att snarka, han ropade på mig, orolig för att jag somnat in på riktigt, för alltid.

Vårt renoveringsobjekt sovrummet, det går så sakteliga framåt, det är bara lite lister som ska upp runt fönster och dörr, sen ett golv på och sedan är det klart att flyttas in i igen. Det tog nästan ett år, men vi blir inte utan jobb, det finns en uppsjö av nya renoveringsobjekt i stugan. Antar att det aldrig blir klart, charmen med att vara husägare.

Förr när jag bodde i Stockholm, då var söndagar antingen biodag, eller en dag då vi gick på museum. När min kusin från Norge bodde här, då var vi på Nordiska Museet nästan varje söndag, vi kunde alla gamla grejor och dräkter utantill. Var vi inte där så åkte vi ut till Frescati och gick på Naturhistoriska Riksmuseet, fullt av gamla dammiga uppstoppade djur och skelett av dinosaurier. Det lärde vi oss nästan utantill det också, en gång hittade vi skelettdelar utanför på baksidan, vad vi gjorde där bakom det vet jag inte. Men vi tyckte det var jättespännande att få gå in igen och knacka på dörren till ett kontor och meddela att delarna låg spridda utanför. Kanske var det från någon utdöd dinosaurie, kanske skulle vi få hittelön. 

De tackade oss så mycket, lovade att undersöka saken, kusinen hade ringt någon vecka senare och undrat, vi fick ingen hittelön. Det var inte från någon gammal utdöd dinosaurie, bara en skelettdel från en ko de skulle kassera, några skator hade råkat få tag i den och spritt kring på baksidan. Så slutade den spännande historien. 

Biodag var inte matiné för min del, gick någon gång på den, men jag tyckte det var mest högljudda barn som visslade i biobiljetten, även om jag själv var barn, så var jag inte så överförtjust i andra. De förde mest massa oväsen, de var inte samlade och verkade inte ha några hämningar, kanske för att de var just barn.  

Mest spännande var om jag råkade komma in på över 15 år när jag var 13. Barnförbjuden film var bäst. Vet inte om det finns barnförbjuden film nu för tiden, förbud är väl inte den här tidens melodi, idag kan barn se både det ena och det andra på sina datorer.

Kommer också ihåg att det var barnförbjuden film på TV, då fick jag inte se, den var för mig förbjuden. Undrade länge vad de kunde innehålla som vi barn inte fick ta del av, längtade efter att bli vuxen och se hur mycket barnförbjudet som jag ville.

Antog att alla vanartiga barn hade sett på barnförbjudet, därför var de så vanartiga.

Antar att det ordet håller på att dö ut, kollar i Svenska Akademins ordlista och ser då att det inte finns någon förklaring till ordet.

Vanartiga barn finns inte längre, de har fått bokstavskombinationer istället, eller för lite kärlek överhuvudtaget, som straff för det så sattes de förr på anstalt. Så blev de ännu vanartigare och så var karusellen igång, en karusell som vi andra som inte stämplades som vanartiga, inte förstod oss på. Tiden har förändrats och vi med den. 

Ha en bra söndag!