Solens återkomst

Gumman ser solen. Nu har den kommit till stugan, efter att ha varit borta bakom trädtopparna sedan i oktober någon gång. Nu har den stigit, så att den nu lyser på oss en liten stund. Skönt, fast den pekar på alla fönster och annat, som vi borde putsa och feja på.

Annars så är ju februari slut idag, en kort månad, den går också alltid fortare än andra. Till avlöningsdags är det alltid fyra veckor, lika för denna månad, men det känns som tre, januari håller på i evigheter, februari visslar förbi.

Den kan sammanfattas så här, takdropp, blixthalka, kalla nätter, regn, snö, fågelkvitter, semlor, takdropp, kyla, blixthalka, broddar, snömodd, takdropp, semlor.

Och vips, så var den ett minne blott.

Ska åka från stugan ett par dagar nästa vecka, till storstan och dess slammer och folkmassor. Alltid kul att se att det finns andra människor som går omkring på det här klotet, än de som finns i byns affär.

Fåglarna utanför har börjat sin vårkonsert, ovetande om att mars är en vintermånad den också, i alla fall här uppe i norr. Speciellt vårlikt är det inte ännu, fast något lycklig kan väl hitta en och annan snödroppe på en solig plats.

Jag har i alla fall planterat om mina pelargoner, de väntar på våren de också, lite präktigt det där med att plantera om pelargoner, en riktig gumma i en riktig stuga gör sådana saker.

Det händer så mycket på vår jord, varenda eviga dag händer det massor, men i vårt land verkar det endast ha hänt att ”Let´s dance” har börjat igen. I alla fall om man får tro tidningarna och det ska man ju.

Folk som rasat i vikt den senaste tiden, så skriver tidningarna, så det är väl så. De dansar in i våra vardagsrum och blir poängsatta av oss i fåtöljerna. En bloggdrottning är med i år också, jag inser att det faktiskt går att bli en sån, men gumman har inga sådana ambitioner. Jag skriver väl inte om saker som intresserar den breda yngre allmänheten. Pelargoner genererar nog inte i annonsörer.

I alla fall så skötte sig Stenis riktigt bra, han är ju en vinnarskalle, så tacka fasen för, att han inte gör något hafsverk av sitt dansande.

Katterna har hittad en egen, lite underlig dygnsrytm. De vimsar runt lite på morgonen och går ut några minuter, sen kommer de in i en hast, knaprar lite kattmat, går på lådan och så lägger de sig igen. Fast de har sovit hela natten, så ligger de och drar sig till ungefär ett på dagen, sedan är de ute hela eftermiddagen och kvällen. Om vädret tillåter vill säga. Det får inte vara så många minusgrader, då fryser de om tassarna.

Gubben ska ner till Uppsala på en hjärtoperation inom några veckor, förhoppningsvis så ska hans hjärta hoppa i rätt takt framöver. Nu låter det väl värre än vad det är, det är ingen öppen hjärtkirurgi, utan de ska gå in i någon åder och bränna av nervtrådar någonstans i hans hjärta. Jag måste vara hemma och ta hand om katter och pelletsbrännare, han får härda ut alldeles själv. Det hjälper väl inte mycket om jag sitter där i något väntrum och funderar, men visst hade det känts lättare att vara på plats, men nu är det som det är.

Uppsala verkar vara ett av de ställen de gör sådant här, vi bor som vi bor, kompetensen finns inte häromkring, vi får resa.

Väljer att inte oroa mig, oro gynnar ingen. Det är bara tankar, väljer att inte tro på dem.

Väljer hellre att se gubben frisk och bra, vad vore en gumma i en stuga utan sin gubbe.