Rabarberpaj och glada grisar

Gumman planterar. Det är årets högtid nu, sommarblommor ska hänga högt och lågt och jag ska ge mig ännu mer att vattna och sköta varje dag.

Perenner är så tråkiga, de blommar ett par dagar sedan är det över.

Svalorna har kommit och flyger kring och tittar ut boplatser, eftersom de är ladusvalor så har de koncentrerat sig på vedboden och höloftet. Men katten Gizmo är snabb och kan fånga en svala i flykten, så en har redan gått hädan.

Jag kände hur det kärvade lite när jag skulle öppna dörren till logen, den låg på dörrmattan och var stendöd. Annars ligger där halva sorkar, möss och andra fåglar. Allt ska han släpa upp på Välkommenmattan, det sitter en hund och en katt och en mus på den. Vi har både möss, hundar och katter inne i vårt hus. Kanske för de har en egen Välkommenmatta.

Igår kom dottern på besök med sin sambo, jag är nu mormor till två hundar. En liten svartvit sak som springer kring och ser ut som den har alla bokstavskombinationer man kan tänka. En liten Duracellkanin i hundformat.

Sedan har jag fått ett större barnbarn i form av en schäferblandning på sex år. Han verkar coolare.

Det är alltid ett pusslande med katterna varje gång de ska komma. De är inte hundvana och katten Gizmo är den som flyr, det startar en rolig lek för alla hundar. Jaga katt är kul, speciellt när den är rädd och flyr.

Men döva gammelkatten Sixten, han backar inte för någon dum hund. Han reser rygg och är snabb med en rak höger, vänster, höger igen och hundar är lite fåniga. De skriker fast han knappt nuddat dem. Så blev det igår när han råkade få en hund för nära inpå sig som passerade hallen och han kände sig trängd. Heja Sixten, du är bra du.

Gizmo var lyckligt ovetande om hundinvasionen, han låg uppe på min säng och sov.

Åskan passerade en bit bort igår. Eftersom jag lider av agorafobi så var jag snabbt där och drog ut allt vad sladdar heter. Hade lite bekymmer över att jag stod vid spisen, det kan vara farligt att stå vid elektriska saker. Läste också att man inte ska spola vatten och stå där ovetandes och skölja, blixten kan leta sig ned i vattenledningen och spruta ut i kranen. Bäst är att sitta i en garderob, där finns inga elledningar.

Kanske beror det på att mamma satt i garderober när åskan gick. Det ligger inbäddat i mina gener. Garderobsgenen.

Just idag skiter jag i att jag måste hålla vikten, gå ned verkar vara en omöjlighet men att hålla den på en rimlig nivå det ska jag. Just idag äter jag min hemgjorda rabarberpaj som är lite knäckig, söt och god. Hej hopp!

Kanske skulle jag köpa små formar och göra en sådär femtio stycken, sedan ställa mig på Bondens marknad och sälja dem för ett hutlöst pris.

De flesta som går där och handlar har nog belånat sina hus innan, för Bondens marknad är inget billigt ställe precis. Bönderna har vett att ta betalt.

Konstigt, för det skulle vara tvärtom, inga mellanhänder där inte, bara rätt ifrån jorden.

Jordiga grönsaker, ju mer jord och skit ju bättre, burkar med röror och sylt, alla med en liten blå eller rödrutig hatt.

Eller så säljer de lantägg! Har mig veterligen aldrig sett någon med höns mitt inne i storstaden. Lantägg från sprätthöns, höns sprätter väl alltid?

Fast det är väl höns som får gå omkring lite som de vill, det är förbjudet med burhöns så Pelle och Lisa (det låter som ett litet familjeföretag med glada höns), de har inredda burar. Med en liten pytte sandlåda och några pinnar. Lika många höns i den som i de äldre burarna som var utan sand och pinne. Har någon frågat hönsen hur de vill ha det?

Burar är förbjudna men finns ännu, det går inte ihop i mitt huvud.

Eller kött från glada grisar, glada grisar ser jag framför mig, de hoppar och skuttar kring i det fria och bökar sönder jorden med sina trynen. Kände en som hade en gris i lägenheten mitt i storstaden. Det var så glatt och livat, när den kunde bryta upp plastmattan från köksgolvet. När den inte gjorde det så bökade den omkull dottern som kröp omkring. Men snäll var den, en glad gris kanske?

Är de sedan uppfödda på ekologiskt sätt så är det köttet dubbelt så dyrt. För då har de både varit glada och fått giftfri mat.

Kanske skulle jag baka pajer och häva i ekologiskt mjöl och smör? Då kunde jag ta dubbelt betalt. Grannens rabarber är väl ekologiska, har inte sett honom gå dit och häva på konstgödsel, de växer så det knakar ändå. Ett blått band kring dem med rosett skulle öka försäljningspriset också.

Jag tror gubben varit inredningsarkitekt i ett tidigare liv.

Vi håller på som bäst med logen och jag donar med mina växter, en del är på sommarlov ute i logfönstret.

Igår såg jag till min förvåning att en liten flaska med Radiolit hårvatten från

R. Conradsons apotek i Nordmaling, smugit sig in smakfullt bland pelargonerna. Sådant lullull som de håller på med i alla inredningsprogram. Genuint och gammaldags ska betonas med en flaska från anno dazumal, är på pricken något sådant.

Jag läste på baksidan där instruktionerna stod att hårvattnet ska smetas in först varje dag i en tid, sedan en gång i veckan och slutligen ska man tvätta håret med Radiolit champoneringspulver, schampo hette det inte, det var först mycket senare. Innan vi gick på date och hämtade appar och gud vet vad.

Det står att man ska tvätta håret var tredje vecka! Tänker på min barndom och inser att de flesta tvättade håret varje vecka eller var fjortonde dag på den tiden.

Så var tredje vecka var nog inte så konstigt i början av förra seklet. Mjäll och annat skulle garanterat försvinna om man gjorde så.

Nu tvättar vi håret var och varannan dag, ju mer vi tvättar ju mer får vi tvätta.

Hörde av frissan att det var en kvinna som slutat tvätta håret alls. Hon borstade det istället, låter inte som något jag skulle vilja göra.

Det är nu exakt ett år sedan jag låg under kniven på operationsbordet på Gävle sjukhus. Fullproppad med morfin levde jag i några timmar i morfinhimlen.

För er som inte vet så fick jag min halspulsåder sotad. D.v.s. den var nästan helt igenproppad med slagg, högt kolesterol och många års idogt rökande var nog en bidragande orsak till eländet.

Idag mår jag bättre än på länge och blodtrycket håller jag i schack med gåband och auryvedamedicin.

Har dock fått en sådan där basalcellscancer på handen, har haft tidigare i pannan och på foten. De har tagits bort och inte återkommit. Nu har det börjat växa en på vänster hand och jag måste pallra mig iväg till vårdcentralen och få den borttagen. En pluttoperation, men allt sådant måste analyseras.

Det är solandet vi gjorde på åttiotalet som gör sig gällande nu. Det tar några år och på den tiden var det ingen som tvekade att steka sig i något solarium. Jag får betala nu för att jag var fåfäng då.

Nu solar jag inte mer, inte ens i den riktiga solen. Fast jag går omkring i den men med måtta.

Den skiner i alla fall idag, det blåser kallt från havet. Måsarna flyger omkring och skriker, det är hänryckningens tid och allt är bra.