Sommarfunderingar

Gumman har bråda dagar. Innan jag skriver något annat så måste jag skriva ned en mening som jag nyss läst. Havet blåser kallt som Lucifers andedräkt.

Så nu har jag gjort det och vinden kommer från öster, utanför stugan andas Lucifer och blåser kallt.

Det ser så inbjudande att gå ut många gånger, solen lyser och man inbillar sig att den varma luften ska omsluta en. Men inte, det blåser kallt från havet.

Kanske skulle vi inte ha köpt stuga vid havet från första början, men det var inget vi ens tänkte på. Att vi skulle ha 5-6 grader svalare än alla andra som inte vistas vid havet.

Det är varmare till hösten säger en del, visst men då är sommaren över och det är på sommaren jag vill ha varmt.

Nu ska jag inte surra mer om vädret för denna gång, tids nog kommer det nog en och annan dag med värmerekord och tidningarna skriver om hur vi ska skydda oss i hettan. Dricka mycket vatten och annat trams.

En sak jag noterat är att en västerlänning eller mycket heller då en svensk, alltid bär på en flaska vatten och klunkar ihärdigt bara temperaturen stiger över 25 grader. Visst bör kroppen inte torka ut, men knappast gör den det vid vart och vartannat steg.

Det är oftast i utlandet detta fenomen händer, men aldrig springer infödda i de där varma länderna och klunkar vatten i tid och otid. Har de andra kroppar? Knappast, de dricker varmt te istället och inte hela tiden.

I Indien drack vi te när det var som hetast, det är obekvämt först för svetten rinner, men efter en stund har kroppen kylts ned.

Vi är fjösiga (räddhågade) vi västerfolk, allting ska vara så vetenskapligt. Drick mycket när det är varmt tar vi till oss, inte drick bara när du är törstig, vilket är det naturliga för både djur och människor. Och ät inte glass när det är varmt, det gör en törstig men se den lyssnar vi inte på. Trots att vi gjort samma misstag ett otal gånger.

Jag och gubben smällde i oss massa mat och godsaker igår, vi var på IKEA, inte för att handla utan för att äta. Sommarbuffén låg där lockande och bakteriesmittad, folk kladdar och hostar och det är ett under inte fler blir sjuka av att äta buffé.

Som sagt så proppade vi i oss massa mat, som icke köttätare blev jag Stockholmsvegetarian för någon timme, jag åt fisk. Massor av Jansson som simmade i fett, ostpajer, ägghalvor, mumsig rödbetsallat och knäckebröd med Västerbottenost.

Avrundade med en hög rabarberpaj och fluffigt vaniljvisp. Mätta och stinna vacklade vi genast ut från IKEA, oförmögna att en titta på en enda pryl.

Väl inne i Sundsvall så ville vi ha lite stadskänsla, Sundsvall i norr och Gävle i söder är de närmsta städerna med lite stadskänsla och stenhus. Hudiksvall räknas inte, där är det för mycket små trähus.

Vi stannade till i centrum och låtsades att vi satt vi Karlaplan i Stockholm. Sög i oss storstadskänslan vid den sprutande fontänen.  

Som om vi inte hade fått tillräckligt med kolhydrater för att ta oss de femtio minuterna hem till stugan, köpte vi varsin mjukglass. Den var norsk sa skylten, norsk grädde var den gjord på och inget pulver.

Resultatet av den blev en hemsk törst, jag kastade mig över vatten när jag kom hem.

Så glass blir man törstig av och jag förstår inte hur folk kan vara så glasstokiga bara solen tittar fram.

Vi och finnarna äter mest glass i Europa, vi smäller i oss 14,4 liter per person och år. Nu äter vi inte mycket här i stugan så det måste vara andra som äter upp vår andel. Så finns det friskusar som inte äter glass alls, så några måste sitta och äta stora mängder av de andras kvot.

I USA, som alltid ska vara värst på allting från patriotism till glassätande, där mumsar de i sig 22 liter per år. Oftast är det då inte ren vaniljglass vi talar om, utan glass med kakor i och annat jox som marshmallows och såser.

Inte undra på att det finns riktiga tjockisar där. I USA finns det hela familjer som kommer vaggande likt ankor, jag fick hejda mig att inte stanna och stirra på dessa enorma människor. Här har vi väl också tjockisar, men de är smala i jämförelse.

Jag är ingen fan av USA, allting ska vara så överdrivet over there.

Utanför Palm Beach i Florida fanns det en stor mataffär, den fick ICA Maxi att framstå som en liten kvartersbutik. Där fanns det hundratals sorter av allt, det fanns så mycket att välja på att jag inte kunde välja.

Det finns en sak av den amerikanska kulturen som jag tagit till mig, det är jordnötssmör. Svenskar tycks inte gilla det, de flesta rynkar på näsan när jag sjunger jordnötssmörets lovsång. Då har de inte prövat en bit bröd, helst vitt, jordnötsmör och sedan sylt på toppen.

Här i vår affär har vi två sorters jordnötssmör att välja på, de står lite undanskymda bland bakgrejorna, en med bitar i och en utan. Där fanns det hundratals sorter, jag hade återigen svårt att välja. Fick med mig en praktisk burk i plast med Aunt Jemimas, med bitar i naturligtvis, det är godast.

Aunt Jemima för inte er som vet, hon pryder varor som lönnsirap, en annan stor grej som vi här hemma helt enkelt inte har råd med att hälla på våra pannkakor. Det vill vi väl inte heller då vi envisas med att ha sylt på dem. Lärde mig i England att häva på råsocker och pressa citron över, gott.

Aunt Jemima är urmodern för den typen av mat som är tröstande, hon är svart med stora ögonvitor, tecknad förstås, tror hon har ett huckle också. Vita tänder och lite halvtjock och moderlig.

Se själva

http://www.google.se/search?q=aunt+jemima&hl=sv&prmd=imvns&tbm=isch&tbo=u&source=univ&sa=X&ei=hTfcT9veB6L-4QSR78nUCg&ved=0CIIBELAE&biw=1920&bih=910

I Sverige skulle vi inte få ha någon Aunt Jemima, det skulle anses rasistiskt. Om man nu kan tycka det, om ett svart rundnätt hembiträde med vita tänder.

Så min undran är? Vi som dras till allt som har med landet i väster att göra, varför har vi inte tagit till oss jordnötssmöret? Vi försöker i alla fall med glassen så varför inte pröva någonting nytt.

Nu börjar husbilarna komma från utlandet. De kommer hit, förorenar vår luft och gör inte av med några pengar. De som tycker att vi ska ha fler turister i landet, som genererar i fler arbetstillfällen och ger klirr i kassan. De hade inte räknat med husbilsfolket.

De tar med sig mat hemifrån där det oftast är billigare, dricka också. Sedan åker de kring och äter sin medhavda surkål och korv, dricker billigt tyskt vin och mineralvatten. Går på sin egen toalett och tömmer den vid våra bensinstationer, äter aldrig ute, stannar sällan på campingplatser osv. I Norge ses inte tyska husbilar med någon större entusiasm, norrmännen har genomskådat dem. Snyltare av vår natur.

Nu kan de inte ha drivmedel i en större mängd bak i bilen men det gör inte så mycket att tanka här, det skiljer inte mer än någon krona mot hemma.

I Norge som har all olja där är bensinpriset det högsta i hela Europa, nästan uppe i 18 kr i svenska pengar. Undrar varför det är så?

Så husbilarna de susar förbi byn och upp till Höga kusten och kanske ännu mer norröver, där barrskogarna aldrig tar slut och en viss depression breder ut sig kring alla orter med träsk i slutet.

Åkte en gång till Skellefteå, trodde i min enfald att jag skulle få en upplevelse, men den upplevelsen uteblev för all barrskog. Tacka vet jag lövskogar och skir grönska.   

En engelsman som var här han förstod varför så många svenskar tog sitt liv, de stod inte ut med all barrskog.

Nu ska här badas, myggklias, snickras, latas i hängmattan, gås på auktioner, ätas glass, tas båtturer, spelas krocket på en kullrig gräsmatta, slåss med bromsar på en strand, plockas fästingar, plockas sju blommor, drickas snaps, ätas matjessill tillika jordgubbar, det är ju midsommar snart för svenska folket.

På tal om fästingar så finns det ännu oskulder. En kvinna som vi träffade häromkvällen hon hade aldrig i hela sitt liv och hon var ingen ungdom precis, sett en fästing. Trots att hon hade haft både katter och hundar. Så gott folk, vill ni ha fästingfritt åk till Iggesund. Det är kanske lukten från pappersmassafabriken som håller dem borta.

Glad midsommar, nu vänder det och blir mörkare. Bara sex månader kvar till julafton.