Svensk midsommar idag

Gumman försover sig. Det är attans att jag inte kan gå upp när jag ska gå upp. Vaknar av min inre klocka vid sjutiden, då skulle jag helt enkelt kliva ur sängen.

Det blir så svårt att sova till kvällen annars och ha svårt att sova är inget jag gillar precis.

Alla tankar som surrar där inne likt bin i en kupa. Det är som om egot vill gå till samlad attack och ge en stoooor dos av allt man helt enkelt inte vill tänka på.

Samt massa annat som kan eventuellt hända.

I alla fall så somnade jag om i morse, det kändes så lyxigt att inte ha något alls som tvingade mig upp ur den svala sängen. Jag sover alltid med fönstret öppet, långt in på hösten stänger jag det motvilligt när kylan börjar tränga in under täcket.

Mitt täcke är det bästa täcket som finns. Det är ett termotäcke och inte ett dun i sikte, jag vill inte sova bland fjädrar som ryckts ur ångestladdade fåglar med stor smärta.

Mitt täcke är fluffigt och varmt på vintern och fluffigt och svalt på sommaren. Fluffigt är det dock alltid.

Var in på Jysk i ett anfall av ”jag bryr mig inte om vad det kostar, jag ska ha det bästa” och köpte det för några år sedan. Det har i alla fall varit värt pengarna.

Så där somnade jag om i min fluffiga dröm och vaknade med ett ryck klockan nio. Solen stod högt på himlen, det gör den visst alltid den här tiden på året. Måsarna var det nog som väckte mig, de har en förmåga att låta. Men det gör ingenting, de hör sommaren till.

Förundras över alla blommor som pryder naturen, det är vitt, gult och blått på hela åkern framför stugan. Snart övergår naturen till det sedvanliga gröna och lite uttröttade utseendet. Inte en blomma i sikte.

Svalorna som överlevt katten Gizmos mördande av delar av deras familj, de flyger lågt idag fast himlen är blå så långt man kan se.

Inget regn förrän måndag säger vädersajterna. Det är skillnad på dem med, min favorit och alltid varmast är www.klart.se den är bra.

Sedan lovar de andra lite svalare. Kanske känner insekterna på sig att det ska bli regn redan dagar innan, det tål att tänkas på.

Idag är det midsommarafton, nu vänder det och kvällarna blir lite mörkare minut för minut. Jag tycker om mörkret, kanske för att jag är född under vintern när det är som mörkast. Det är lite mysigt när man kan krypa in i stugan utan att solen skiner klockan tio på kvällen och jag tänker varje år att jag ska skaffa mörkläggningsgardiner, har inte blivit av hittills.

Gubben och jag ska göra den här dagen till en blandning av hurtbulledag och lite fest.

Andra folk som gillar det ska klä sina stänger med löv, det tycker jag är lite jobbigt och har aldrig förstått meningen med. Alla ska vara så där hurtiga och lekiga, fast de egentligen bara vill sätta sig i skuggan med en kall öl och strunta i allt ståhej. Vi gör det för barnen säger en del. Men har någon frågat ungarna om de gillar att de vuxna gör narr av sig själva och ansträngt hoppar runt som en liten groda?

Vår hurtbullesatsning innebär att vi ska gå utmed havet på en grusväg norrut, sedan gå i en skog på en liten stig och sedan gå bland flotta sommarstugor vid havet. Slutligen kommer vi efter någon timme fram till Mellanfjärden, ett gammalt fiskeläger som nu är ett dyrt semesterparadis för de som har råd. Där firas det midsommar i stor stil, det är försäljning och uppträdande mellan stugorna vid hamnen.

Ungdomar med ölflak, barnfamiljer med blomkransande småflickor. Stockholmare och ortsbor i en salig blandning.

En salig blandning som alla är så där hurtiga, fast de egentligen bara vill sitta i skuggan och ta en kall öl. Men vad gör man inte för barnen. Dagen är i alla fall vikta för dem, kvällens snapsar och sill gör väl knappast något barn glad. Eller så äter de sill mitt på dagen och dricker snaps till den, då går det lättare att vara groda för en dag.

Där ska jag och gubben gå kring och titta en stund, vi ska också gå till restaurangen som ligger vid bryggan och se på båtarna som sommarfolket kommit med. En del är riktiga flytande sommarstugor. Vi ska inmundiga en kall öl och i alla fall ska jag äta deras goda räckmacka.

Det är sommar för mig det, doften av hav och tjära.

Vi bor förbaskat bra till, kanske tycker jag inte det på vintern. Men vi har egentligen sommarstuga och bostad i ett. En slags tvåsamhet som blir bekväm med tiden, den blir i alla fall billigare eftersom vi inte måste ha någon sommarstuga.

En tvådubblare sa dottern när hon var liten.

Det fiffiga med kråksången är att vi som ska vara hurbullar idag, får gå hela långa vägen hem igen och då är räckmackan och ölen förhoppningsvis förbränd till delar.

Solen skiner, det blåser en lätt sjöbris som gör luften en aning kylig, tänker på om jag måste ta en jacka med mig ifall. Snart ska vi byta om och göra oss sommarfina och gå iväg genom skogen.