Adventsstök

Gumman har rotat klart. Undrar hur många i detta avlånga land som svurit åt ljusstakar som inte fungerat, som de bevisligen gjorde förra året när de blev undanstoppade. För det mesta är det ett fasligt ståhej, det där med adventsljusstakarna vi envisas med att ha i våra fönster. En del orkar inte plocka bort dem, utan har juleljus långt in på vårsidan.

Det är nog därför att det är så bökigt att sätta fram dem. Vi har vår kartong med adventsljusstakar på höloftet. En och annan tomte ligger där också.

Skickade upp gubben i år för att han skulle ta ned kartongen, det är en flyttkartong modell större. Då upptäckte han att det låg en halv meter snö där uppe bland alla grejor. Snöstormen som drog över i går och i förrgår, hade gjort att snön yrt in under takplåten och lagt sig i ett vitt lager. Så nu får vi upp och skotta på loftet också.

Som om det inte skulle vara nog med all skottning ute.

Väl nere, så gäller det att försiktigt ta fram dem ur originalförpackningen, utan att ha sönder de ömtåliga små lamporna. Är en sönder så fungerar ingenting. Då får man stå och skruva i en ny i alla sju lamporna och hoppas på att just den tredje eller fjärde har givit upp hoppet om en fröjdefull jul.

Naturligtvis så är det den sista, fast det beror väl på från vilket håll man börjar. Jag börjar alltid i fel ände. Så lyser det igen, men det lyser inte lika i alla lampor. En del är svaga och en del riktigt bländar. Glödlamporna man letat fram i affären har olika watt.

En hel vetenskap för sig, att få rätt.

Satte dit mina föräldrars gamla i gjutjärn, här på kammaren där jag sitter för det mesta.

Den bländade mig. Så in i kartongen igen och rotade fram den röda i trä, som jag inte riktigt tycker om, men den var den enda som fanns kvar. De vita lite finare, är förpassade till köket och vardagsrummet, där vi sällan sitter nu för tiden, nu när vi har våra datorer istället.

Ned på golvet igen och dra ur den i gjutjärn, lirka sladden bakom datorn och upp på fönsterbrädan, utan att ha hela rasket i golvet. Fram med den inte lika fina röda och lirka sladden bakom datorn och ned på golvet. Lägga sig på alla fyra och in i kontakten till den andra lampan som jag inte kan ha tänd till jul.

Låt oss konstatera att det aldrig finns nog med uttag till de där förbaskade stakarna.

Nu lyser den i alla fall den röda, och jag blir inte bländad av den. Halleluja!

Sedan har inte alla en knäppknapp, bara de moderna och lite finare. I alla år har det varit nog att bara skruva på en lampa och släckt, om man inte tillhör elslösarnas skara och har dem tända dygnet runt. Sedan ett antal år tillbaka så fick jag höra att det inte räckte. Man måste ned på golvet och dra ur! Annars kan det börja brinna, det vill vi ju inte. Så lite gymnastik får det bli till jul i alla fall.

Sedan är det de andra lamporna som stod där innan adventsstakarna skulle upp, de blir undanstoppade i diverse garderober och skrymslen med sladdarna rullade kring magen. Lite snopna får de stå där tills man är ordentligt less på julen, och hivar in den i kartongerna igen, och upp på höloftet.

Undrar om det är enbart vi nordbor som håller på så här? I USA gör det allting på riktigt och klär in hela huset i lampor, det börjar så smått komma hit till våra breddgrader, men har inte riktigt slagit igenom. Vi är lite försiktigare vi svenskar, vill inte utmärka oss som någon utöver de andra som bor på gatan. Antar att elpriset också avskräcker. Vi har det högsta elpriset av våra nordiska grannar, det är elskatten vi ska betala. Min norska kusin säger alltid att det inte kostar mycket i Norge med el, den är så billig. I så fall är väl den det enda som är billigt i det landet.

Sverige är världsbäst på skatter. Här får vi betala moms på skatten på elräkningen. Halleluja igen!

Jag är lite av en elspion också. Kollar alltid noga, när på året vi gör av med mest. Det är praktiskt och bra nu när vi får se och betala för vad vi verkligen gör av med.

December är överlägset i elslöseri. Inte bara alla adventsstakar som står där och lyser, ugnen är den verkliga boven. Till jul ska det vara kakor och frestelser, ugnen går och tuffar mest varje dag när det börjar dra ihop sig.

Ugnen och motorvärmarnas tid är här

Nu är det advent i stugan och katterna får trängas med stakarna i fönstret där de gillar att sitta och titta ut. I början hade de ned dem, tills vi uppfann gummisnodden.

Fäster en gummisnodd kring stakarna och fäster den sedan i öglan till fönsterlåset eller vad de heter. 

Nu kan inte katterna ha omkull dem och alla ljusen får förhoppningsvis hålla sig hela. Det gäller att vara uppfinningsrik, när man har katter som alltid ska sitta högt. De håller sig aldrig på mattan. 

Levande ljus är också ett gissel, katterna kan få eld i svansarna när de nosar lite försiktigt och sedan glömmer baken när de vänder ryggen till. Så inga levande ljus i stugan utan noga uppsikt. Vänder inte ens ryggen till, släcker hellre. Tror jag berättad det förr, men en av mina katter satte eld på sin svans, det var för många år sedan men det etsade sig fast i mitt minne.

Nu är snöröjaren här och skyfflar snön på gräsmattan, det blir till att plocka grus till våren igen. Samma visa varje år och vår.