Shopping.

Gumman har shoppat. Veckan har varit lugn, har arbetat och farit med grannen fram och tillbaka till vårdcentral och apoteket. Inspirationen till att skriva har lyst med sin frånvaro. Antar att mina eventuella läsare har börjat vänja sig vid detta.

Grannen skulle hämta ut blodtrycksmedicin, den var slut och som ni vet så är det inget att leka med. Fast jag har för min del slutat med den och lever på hoppet om att det ska gå bra ändå.

Så vi åker iväg och väl på apoteket så står damerna där bakom disken och säger att tyvärr så är det datastopp, så ingen medicin kan tas ut på recept. Endast i ett akut läge kunde de tänka sig att ge ut någon medicin på kredit, kassan fungerade heller inte.

Där stod vi med lång näsa och fick åka hem igen utan.

Allt var så mycket enklare förr, då hade vi våra gula receptlappar, biträdena tog dessa och gick omkring och drog ut lådor och plockade ihop vad som stod.

Sedan slog de in summan på en kassaapparat som plingade, tog pengarna och gav tillbaka växel. Inte en dator i sikte, men det gick hur bra som helst ändå.

Nu är allting uppbyggt på ett väldigt sårbart sätt, visserligen kan läkaren skicka ut ett recept i cyberrymden och du kan gå vart du vill och hämta ut det.

Men, men, skulle det bli ett stooort datorhaveri i detta land och då talar jag om ett stort där ingenting skulle fungera. Vi skulle få svälta ihjäl för vi skulle inte kunna handla mat och absolut inte få någon medicin.

Sedan blir jag inte riktigt klok på alla apotek som växer upp som svampar ur jorden, det är Kronans Droghandel samt alla andra som jag inte vet namnet på, har heller inte fått kläm på om man kan springa runt och ta ut recept på alla, de kan väl inte ha samma datasystem.

Nästa dag gjorde vi ett nytt försök, precis innan vi satte vår fot där så brakade det till igen, datorerna stod stilla. Nu var det bara en liten stund vi fick stå där och vänta, den hickade igång igen och blodtrycksmedicinen kunde langas över disken.

Igår avslutades veckan med ett besök till shoppingens högborg IKEA, kollegan tog tre tanter med sig dit. Hon kan väl inte räknas som tant, tanter blomstrar ut vid en viss ålder.

Jag gillar inte IKEA, den affären suger musten ur den starkaste. Bäst är om man vet exakt vad man ska ha, rusar in på hämta självlagret och ut igen. Energin hinner inte ta slut på den korta stunden.

Vi strosade igår och när jag kom till husgeråd tog jag slut igen, fast jag hade noggrann koll på mig själv och hade lovat att hålla hela vägen denna gång.

Som vanligt så skulle vi tanter fika, det är nästan hela nöjet med att gå på IKEA.

Vi var där rätt så tidigt, den var strax efter tio, jag trodde inte att det skulle vara nämnvärt mycket folk vid den tiden.

Men jag bedrog mig, en jättekö ringlade sig runt till vad som visade sig vara IKEAs frukost för 29 kr, ät hur mycket du vill.

Tydligen är detta fenomen välkänt, halva Sundsvalls befolkning verkade vara där,  många hade skippat sin frukost hemma och åkt direkt från sängen för att äta så mycket de ville. Sedan behövde inte den familjen äta mer innan middagen.

Igår var en vanlig arbetsdag för de flesta, många slutade lite tidigare men affärerna hade öppet som vanligt. Men av folkhavet att döma så arbetade nästan ingen igår, jag undrar alltid hur det kan hänga ihop?

Hittade en potatispress men orkade inte böja mig ned och leta efter den, insåg att jag inte kunde ta visningsexemplaret för den satt fast. Sedan var det bara att försöka hålla ihop och ta sig ut därifrån, väl ute fick jag ta djupa andetag och försöka samla mig själv för nästa runda i shoppingcentret bredvid.

Där var det inte lika mycket folk, inser att det nog har med människor att göra att jag blir tömd, likt vampyrer suger alla in det lilla jag har och kanske blir de vrålpigga av att passera mig, men jag kan knappt släpa mig fram.

Jag skulle försöka leta efter en mobiltelefon, men det går inte att få se annat än några få modeller och de är alla pektelefoner. Marknaden har bestämt att så ska det vara och vi konsumenter håller med.

Kollegan och de andra två tanterna gick i klädaffärer och jag letade efter telefoner, ville inte springa kring och titta på modet som är nu. Det är genomskinliga blusar och koftor för hela slanten. Blusarna är konstruerade så att jag ser ut som om jag ska föda barn vilken dag som helst. Det slutade med att jag i ren frustration gick in på Åhléns och köpte smink för 450 kr, fast jag nästan aldrig använder något.

Se upp här i byn, nu kommer gumman med hela ansiktet nedsmetat med foundation, eller hederlig gammal brunkräm som de hette förut.

Det var skönt att komma hem till stugan igen efter den utflykten, möttes av en likstel ekorre som lillkatten som nu börjar bli storkatten, hade dödat alldeles själv.

Jag överöste inte honom med komplimanger precis, jag muttrade mera medan jag tog gubbens skräpplockarstav och greppade den stackars korren i svansen och slängde honom ut i skogen.

Fortfarande frustrerad över att inte ha hittat en mobiltelefon satte jag mig vid datorn och köpte en utan att blinka. En Nokia slide blev det denna gång.

Shoppa på Internet är enklare, jag behöver inte stå i kö, inte stöta ihop med en massa människor eller böja mig ned och leta. Ett par knapptryck och sedan är det klart. Nackdelen är att det inte går att ta i sakerna och se hur de verkligen ser ut. Men lite gambling är det över det hela, återstår och se om jag gillar min nya Nokia 6700 slide eller inte.

Hipp hurra för gubben idag, han fyller år, en hel massa.