Inte jag inte.

Jag var ryggsäcksmänniska innan ens ordet backpacker var uppfunnet. Likt pionjärer hängde vi på oss ryggsäckarna och tog oss till Indien. Genom länder som är otänkbara att fara kring idag. Turkiet ok, det har blivit en turistfälla. När vi var därpå tidigt 70- tal så hade de inte sett en sådan En turist alltså. Iran och Afghanistan är heller inget ställe man nuförtiden letar små hotell för billig övernattning. Tänk så tiderna förändras och vi med dem.Jag tänker aldrig bli tant. En sådan där som minnesgoda läsare kanske kommer ihåg från 60 och 70 talet.
 Har kommit upp i den åldern. På pappret står det 58, inuti är jag fortfarande en backpacker. Hade jag varit i den här åldern för en ca. 40 år sedan,  hade jag kanske satt på mig ordentliga runda snörskor, en blommig klänning, kappa och en hatt som var liksom lustigt kullig framtill. De tanterna är nästan utrotade nu. Vem hittade på deras mode? Knappast catwalken i Paris. Har alltid undrat när de lade undan de mer ungdomliga kläderna och bestämde sig för att nu hädanefter så var det blommig klänning som gällde.
  
 Tänkte ägna denna blogg åt lite av varje. en nypa kåseri över vardagen. En nypa andlig röra och en nypa sjukdomar. Man tager vad man haver....



Solen skiner idag, det blåser från havet här i norra Hälsingland. Sitter här i min stuga och funderar över tillvaron. Häng med vet jag, ni kommer inte att bli uttråkade. Det händer massor, även i en liten stuga.