Knockout i fjärde ronden

Det är fukt i stugan. Ett populärt uttryck när ens kläder hängt över vintern i garderoben, och är nästan omöjliga att få på sig nu när sommaren är här igen.

Det spelar ingen roll hur mycket jag krånglar för att få på mig de där ljusa byxorna. De som var större förra sommaren. Drar in magen allt jag kan, lägger mig på sängen och drar in magen. Sliter och river i blixtlåset, får ihop de förbaskade byxorna, reser mig och kan inte andas. Suckar, krånglar av mig dem och hänger snabbt tillbaka i den fuktiga garderoben.

 Gumman i mig inser att jag måste gå ner i vikt. Sluta äta? Inget alternativ. Motion, kanske? Men inte just nu, ska hämta mig ifrån den traumatiska operationen som stackars jag gick igenom nyligen. Vinterns fröjder har obönhörligen satt sina spår. Mängder med godsaker har tuggats igenom, pasta, min favorit var och varannan dag.Om det är en rätt som jag skulle kunna äta varje dag på året så är det pasta i alla former. Det skulle bara vara de gudomliga såserna som sugs upp av den nykokta pastan som skulle variera.

 Inser att jag måste sluta äta socker. Dagen börjar bra, liten tallrik osötad musli blääää. Sen följs den av en supermåltid bestående av sallad med massor av olivolja, bra för kolesterolen som tydligen är för hög. En simpel omelett till det. Gumman i mig är nöjd, hon fröjdas av den starka och beslutsamma karaktären.

 Då kommer någon i mig, absolut inte jag, plötsligt ihåg att det ligger magnumglass i frysen. Har ni hört talas om att vi kan träna oss i att flytta sinnet till en annan plats än där vi är. På engelska kallas det remote viewing, fjärrsyn kallas det visst på svenska.

 Jag hade remote viewing in i frysen. Såg den ljuvliga glassen ligga där i sitt plasthölje, chokladbrun med mandelspån. Fick också pröva på remote tasting, en ny variant där jag kände smaken av den lena chokladen gifta sig i munnen med den goda vaniljen.

 Rond 1: Tog fram glassen, höll den i handen ett par sekunder och sedan la tillbaka den. Gick tillbaka till TV fåtöljen där deltagarna i Masterchef lagade läckerheter för brinnande livet. Ett dekadent program som inte rekommenderas vid hållandet av diet.

 Rond 2: Remote Viewade glassen igen efter att ha hämtat andan efter rond 1. Gick fram till frysen och slet istället upp kylskåpet. Där låg några ledsna druvor och deppade. Tog dem och mumsade i mig ett gäng. Tänkte att nu har mitt sockersug stillats.

 Rond 3: Några minuters Masterchef igen, kvinnan på bild bakade en smaskig chokladdessert. Gick tillbaka till frysen och tog tag i glassen öppnade den lite. Förbannade min svaghet och lade tillbaka den igen, halvöppnad.

 Rond 4: Inför denna rond hade jag bytt strategi. Likt Mohammed Ali var jag redo att flyga som en fjäril och sticka som ett bi. Flyttade en trappa upp till till datorn. Några av er har nog redan insett att jag skulle förlora matchen, försökte slappna av och intressera mig för vad som fanns på skärmen. Ryckningar i kroppen förklarade för mig att jag inte var avslappnad. Efter 10 minuters hård kamp så gick jag ned för trappan, tog ut glassen. Slet bort pappret och åt. Likt ett barn i en mammas tröstande famn slickade jag i mig allt. Tänkte på byxorna i garderoben men kunde inte bry mig mindre just i denna stund. Smaskens på er alla.