fredag 24 februari 2017

Varit lite osynlig



Gumman har varit osynlig. I alla fall här inne, ett bra tag sedan jag satte mig ned och skrev. Det blir så ibland.

Har också varit på kurs i Värmland. Samma kurs som jag nu gått i snart ett år, i hopp om att blir en bättre människa, samt kunna ge er medmänniskor lite healing.

En annan grej med denna kurs är, att jag hört, att man kan göra sig själv osynlig. Lite magi skadar inte i den grå vardagen.

Först trodde jag att folk blev helt osynliga, såg för mitt inre hur jag gjorde mig själv det, gick in på ICA och det var bara en kundvagn som rullade för sig själv.

Inser att det inte är fullt så drastiskt, folk lägger inte märke till en helt enkelt.

Inte för att jag syns speciellt mycket annars heller, men lite kul vore det att prova.

Nu var vår kursledare väldigt förtegen när jag tog upp ämnet, är väl en annan kurs kan jag tänka.

I alla fall så har de kallt där nere i Värmland också, det är inte bara vi norrlänningar som fryser oss igenom vintern.

Det här är en lite annorlunda kursgård, folk skrider omkring och verkar lite borta i bollen. De gör sina sysslor, men sen verkar det inte så mycket mer action. I alla fall inte vid frukosten.

Sist jag var där, så fick vi överdådig frukost. Det var grönsaker, bröd, ägg i form av omelett, kokta ägg i massor.

Denna gång hade de väl lite hjärnsläpp, vi fick havregrynsgröt, flingor och yoghurt. Samt havremjölk.

Inte ett ägg i sikte.

Vi klagade lite, eller rättare sagt jag klagade. Nu är det ju en sån där kurs där man inte ska klaga på saker, utan leende acceptera allt som en del av livets skådespel.

Efter att ha framfört klagan, så kom det ägg på bordet den tredje dagen.

Jag petade i mig två direkt, som en törstande i öknen. Det fanns ägg kvar när alla tillfredsställt sitt äggbehov. Jag plockade ner ett i fickan, samt ett i väskan.

Jag kunde ju inte riktigt veta att de skulle ha ägg nästkommande morgon. Lika bra att gardera sig.

Gav mina kurskamrater ett gott skratt, de sa att ögonen lös på mig när jag norpade äggen.

Som alltid så tar ju kurser slut, tillbaka upp till Norrland igen. Till gubben och katterna.

Han hade överlevt veckan han också, var nog ganska glad att jag kom hem och övertog min roll som kattmamma, den stod här i köket och väntade på mig, samt alla andra roller jag spelar här hemma. Jobbrollen stod på jobbet och häckade.

Fast vi hade bränt alla våra roller på kursen, rent symboliskt. Men de är envisa de där rollerna, hänger fast vid en som iglar.

Här är det high life, i alla fall på vår lilla kattunge. Resten av oss är inte lika pigga.
Gubben sover, jag sitter vid datorn och vår andra katt Gizmo han sover också.

Lillen far omkring som en skottspole på golvet och jagar en pappersboll. Full av energi efter nattens sömn.

När han inte plågar Gizmo, anfaller honom och jagar hans svans. Gizmo blir irriterad och fräser. Jobbigt att få ett sånt yrväder in sitt lugna liv. Jag känner mig lite skyldig, säger till honom att det går snart över, lillen växer upp och får börja gå ut. Då blir det lugnare.

Skönt att vara hemma efter en veckas bortavaro, i den dagliga lunken.

Det har kommit snö, ganska mycket, känner att det var väl onödigt. Vet det löjliga i att klaga på vädret. Men tycker i alla fall att det kunde bli vår någon gång.

Men om 37 dagar så kommer den, med varma sydliga vindar, som sveper bort all snö. Det kommer att sjungas i skyarna av alla vårglada fåglar, små tussilago som spirar i dikeskanterna. Handla sommarblommor, kratta och plocka småsten från gräsmattan, som kommit dit med snöplogen.

Härligt!

I alla fall tror SMHI det, den kommer till våra trakter i början av april. Statistisk sätt.

Det går ganska bra denna månad med vår tilldelning av GB att se serier med, via vårt mobila bredband.

Jag var ju borta en vecka, det märks. Nu har vi bara fem dagar kvar innan de byter och ger oss nya 100 GB. Vi får ju inte spara de vi inte gjort av med.

Gubben och jag som är lite giriga av oss, vi tänker inte ge bort det vi betalat för, vi ser på datorerna till ögonen blöder. Alla minsta MB ska bort.

Det fixar vi nog, har hela helgen på oss.

Hoppas, hoppas, att de kommer och gräver ner fiber i år, så har vi hur mycket vi vill. Vi kan då se på HD upplösning 24/7, inte snåla och räkna som nu. Samt upptäcka att vi inte gjort av med allt. Vi kan då slappna av och återgå till det normala.


Livet i stugan går vidare, med eller utan GB.