Allt är inte som förr

Gumman hjälper till. Det är väldigt sällan jag skänker pengar till välgörande, handlar väl inte om att vara snål, men ofta tänker jag på vart pengarna går i slutändan.

Vi skänkte en summa till ett katthem för ett antal år sedan, de var så tacksamma att de kontaktade oss och tackade. Då visste vi, att det skulle gå till hemlösa kissar.

Skänker också till en djurorganisation, en liten summa varje månad, björnar som sitter i fångenskap, hundar som far illa, åsnor och hästar som de pinar livet ur.

Jag gör det för att jag lider med alla djur, som p.g.a människan plågas och misshandlas. Själv kan jag inte åka kring och göra saker på plats, insåg att jag inte kan klaga heller, om jag inte gör något åt saken. Så därför skänker jag.

Kommer ihåg när jag var i Indien, jag matade hundarna varje dag, de fick visserligen bara skorpor, men det var lite utfyllnad i deras magar.

Det började med att en hund kom travandes till huset där vi bodde med en munk, det låg ute på landsbygden med små byar spridda omkring.

Han hade avskurna öron ända ner till huvudet, munken förklarade att de gjorde så för att hunden inte skulle bli galen. Vad nu öronen skulle ha med detta att göra, men han hade tydligen en familj i alla fall, även om de skurit öronen av honom.

Han kom och fick klappar och skorpa, kanske aldrig någon klappat honom, han gillade det i alla fall.

Efter ett tag så kom fler hundar, så till slut hade jag ett helt litet gäng som fick varsin skorpa och lite joller och klapp.

Mina föräldrar höll på att få fnatt när de hörde detta, de skickade urklipp från tidningen hur en svensk fått rabies i Indien av hundar, men det brydde jag mig inte om, jag klappade vidare.

När jag åkte därifrån så kom de fortfarande, tills munken körde bort dem, han var inte lika blödig för djuren som jag. Tänker fortfarande på gänget och får dåligt samvete över att jag lämnade dem.

Hade jag bott där så hade jag väl skaffat hundmat och haft traktens alla hundar att utfodra, blivit kallad för den galna hundkvinnan.

Såg inte en enda katt i Indien, undrar om de fanns några. Men det måste det väl ha gjort.

Här kan jag bara mata fåglar och rådjur, det finns inga gatuhundar, tur är väl det. Däremot så finns det katter, en han kommer och sprayar på logen. Jag undrar varför människor inte tar hand om sina katter, de borde inte få ha något djur. Men katter är lätta att skaffa, de är också lätta att inte bry sig om.

Snön ligger djup, det är hård skare och vi har inte sett några rådjur på ett tag, de har nog svårt att ta sig fram utan att göra sig illa. Eländes, elände, att vara rådjur den här årstiden.

Det är plusgrader varje dag, det är varken vinter eller vår, vädret har svårt att bestämma sig, förra året vid det här laget så vräkte snön ned nästan varje dag, vi hade en riktig skidbacke på gräsmattan.

I år är det inte lika, fast grannen med fåren han sa redan i augusti att han läst att det skulle bli vargavinter igen, så de orden har legat över mig sedan dess, men både vargar och vinter har varit snälla.

Ett år krattade vi gräsmattan i mars, kommer inte ihåg vilket, men det var länge sedan.

Nu ska vi skämmas över att se klipp och streama filmer på internet också, det förstör vårt klimat sägs det, serverhallarna tar energi.

Det finns de som påstår, att ändringar i klimatet är naturligt, det håller inte klimatfolket med om, men om vi ser till jordens historia så har det ju alltid gått upp och ned.

Ta förra sommaren, då hade det inte varit så varmt här på flera hundra år, tror inte att de spydde ut så mycket koldioxid på 1700-talet, inte oroade de sig för det heller.

Miljöpartiet har bara en sak som de kör med, att höja bensinskatten, det är botemedlet för allt. Som om vi här på landsbygden skulle sluta att köra till våra arbeten, eller till affären.

Det är ett måste med bilen här uppe, vi kan varken ta oss fram med bussar eller lådcyklar, tror inte det är mer än ungdomar som just tagit körkort, som är ute och okynnesåker i onödan. Så kul är det inte att halka runt på ishala spåriga vägar.

Nej, skatten drabbar glesbygden, vi får betala. Samtidigt som bussbolagen ska spara pengar och drar in bussturer.

Tänk hur det var förr, en affär och skola i varje liten by, småskaligheten frodades, de kunde ta häst och trilla överallt, vid längre sträckor så fanns det en tågstation vid varje mjölkpall.

Nu är jag ju inte uppvuxen på landet, men kommer ihåg alla små affärer i Stockholm, de som numera blivit restauranger. Undrar hur många som går ut och äter där? Kan det bära sig med matställen i varje hörn.

Storstadsfolk kanske äter ute, men även här i byn så finns det fyra matställen, två pizzerior, ett thaiställe och ett motell med lite av varje. En mataffär, en frissa och en hälsocentral, apotek, det är allt.

När vi flyttade hit för snart 30 år sedan så fanns det, bank, post, två bensinmackar, grillkiosk, blomsteraffär, samt tandläkare. Motellet hade uppträdande, vi var där och såg en del artister.

Mycket som har försvunnit, höll på att glömma bort alla dagmammor, de försvann för länge sedan, dottern fick vara med på slutklämmen, hon hade en underbar dagmamma.

Så var det förr, så är det nu. Allt förändras, världen kommer inte att vara stillastående medan vi sitter här i skogen och njuter av vårt internet, struntar i att jag låter serverhallen uppe i Luleå, får jobba med med min streaming.Sån är jag.

Datorstrul

Gumman skriver på ny dator.

Det är rent för j-likt, att jag skulle behöva köpa en ny dator, bara för att kunna se på mina program.

Men min gamla ville bara inte gå med på det, saknar den så mycket, gillade den.

Den nya är modernare, jag som har lite svårt med förändringar, jag måste långsamt bli vän med den.

För övrigt tycker jag att det här med att köpa nytt har gått överstyr, fick köpa en ny surfplatta för att den gamla jag hade, den gick det inte längre att ha mobilt BankID på.

Den var fyra år gammal, vilket jag inte tycker är en speciellt hög ålder.

Annars så surfar vi numera på fiber, slipper räkna förbrukning, fast gubben han trodde det skulle gå snabbare, tar väl tio sekunder att ladda en sida, han trodde väl att det skulle gå på tre.

Helt plötsligt så ville inte den nya spela upp ett program, inte det som krånglade i förra, utan ett helt nytt. När jag talar om program så menar jag program i de olika playtjänsterna.

Kontaktade supporten för just den tjänsten och fick en lång lista tillbaka, på saker jag skulle kunna göra för att fixa det, det är ju så att det är aldrig fel på deras grejor, alltid kundens.

Vet inte om jag orkar att sätta mig in i den listan, en hel vetenskap verkar det vara.

Ett tag trodde jag att vi skulle få en upprepning av förra årets vinter, med snö upp till näsan. Men jag tror nu att vi kanske klarar oss, det är plusgrader och takras, men man ska väl inte ropa hej.

Rådjuren som bara var två i början av vintern, de har blivit fyra nu. De traskar på rad i den djupa snön på gräsmattan och äter ömsom solrosfrön, ömsom havrekross, som vi vänliga själar i stugan lagt ut.

De är skygga, de borde vara veta att vi äter inget som helst kött här, så egentligen skulle de kunna äta ur handen på oss, vi är schysta. Men de vet de ju inte om, hjälper inte att ha ordet vegetarian klistrat i pannan heller, de saknar ju ordkunskap.

Sedan hade något sett utter här i närheten, vore härligt att få se någon, när jag tänker på utter så tänker jag på ett djur som älskar att åka kana. Antar att de gör något annat också, men så är min bild av dem.

Dottern har fått en ny sak att oroa sig för när det gäller sin bebis, det är RH viruset. Är inte riktigt insatt i det hela, fast dottern uppmanar mig att Googla på det och läsa.

Igår var de nere i Stockholm och hon tyckte lillan var lite täppt i näsan, det var säkert det där RH viruset, skulle hon överleva helgen?

Det är medias fel, de älskar att skrämmas, jag som varit med ett tag är inte lika lättskrämd, men dottern som verkar tillhöra den lättskrämda generationen, hon förfasas över vad som kan hända.

Människor verkar vara mer lättskrämda för allt nuförtiden, jag får nog skylla allt på media. Samt Google, fast den är ganska bra att ha ibland.

På tal om bebisar, så är det kul att vara mormor, åka upp till dottern och gulla med skrattande bebis, sen åka hem igen. Jag får det bästa, slipper bli uttröttad av nattvak och barnskrik.

Läser att våren kommer till Skåne denna vecka, här dröjer det två månader till, säga vad man vill om det, men den är på väg i alla fall, tar ett tag att traska uppför vårt avlånga land.

Nu ska jag ut och mata rådjuren, de ska ha sin lunch, det är viktigt det.