Gumman är klimatsmart. Ett
ord som inte existerade när jag var ung, vet inte när det dök upp, men det
finns förankrat i vårt språk.
Vet väl inte om jag är
speciellt klimatsmart, inte mer än alla andra svenskar. Men vi sopsorterar och
värmer huset med pellets. Ved är tydligen inte smart, men det låter konstigt,
ved har använts i evinnerliga tider och är väl ganska naturligt.
Inga kossor har vi heller,
som fiser och förstör ozonlagret och bidrar till jordens uppvärmning.
Har kasse med mig till
affären, sånt som jag växte upp med, mamma hade alltid en tygkasse.
Det var innan affärerna
började vräka ut gratis plastkassar. Folk tog hela buntar och använde till
sopor, affärerna började ta betalt för dem, då tog alla bara en.
Vi ser till de små
tingen, kan väl egentligen inte göra mer, medans länder som Indien och Kina
drunknar i sopor.Tydligen smugglas det sopor också, jag undrar varför.
Behöver inte åka mer än till
Grekland och förfasas över allt skräp som ligger slängt utmed dikeskanterna,
mitt svenska sopsorteringsblod kokar över. Hur tänker de?
När jag var i Indien för en
herrans massa år sedan, då fanns där inga sopor, det mesta återvanns. En
konservburk fick nytt liv som något annat nyttigt, som att använda till att ha
vatten i för toabesök, eller använda som pennställ, plastflaskor hade ännu inte
gjort sitt intåg.
Samtidigt som Kina spyr ut
rök från kolkraftverk och haven svämmar över av plast, så sitter vi här uppe i
kalla nord och pratar om att inte flyga. Inte mer än nödvändigt i alla fall,
men vem tar flyget i onödan?
Alla som flyger de har ett
mål, oftast ligger det långt bort. Så nödvändigheten med flyg kan nog inte
diskuteras. Eller ska vi avstå från att ta en weekend i Prag?
Få ångest över att vi får en
liten bit is att smälta, varje gång vi flyger.
Flyget går enligt tidtabell
ändå, även om vi är med eller inte. Då krävs det att majoriteten av resenärerna
är klimatsmarta och med tre passagerare ombord är det inte lönt att låta just
14.30 planet Arlanda-Prag, fortsätta att flyga och få isarna att smälta.
Eller att jag avstår från en
weekend i Prag, bara för att jag inte vill slå ner rumpan i just det planet och
på så sett få isarna att smälta. De smälter ändå, ända tills alla tar ett
krafttag och slutar åka utomlands. Mölle by the sea, blir nya Thailand.
Tror inte en enda själ som
vimlar omkring på Arlanda med sina rullväskor och kikar runt efter sin gate,
ens tänker på att vara klimatsmart i just den stunden.
Det har gått för långt, vi
är vana att flyga och vi flyger när vi vill.
Förresten så flyger vi bara
en gång per år, bara för att vi vill.
Här i stugan rullar hösten
på, vi har haft vår första snö, den kom och gick, som en slags förrätt till vad
som komma skall, huvudrätten och sedan den lilla efterrätten någon gång i
april.
Barnbarnet har varit på
besök, katterna sprang när hon började skrika, ett sådant ljud har de aldrig
hört.
Fibern har kommit ända fram
till husväggen, eller i alla fall tomröret, det ligger där vid vår utomhusdosa
som en orange orm och väntar på att bli fastsatt. Sedan ska kontrollen blinka
blå här i hallen, sen kör vi.
Grannen har tagit in sina
får, nu kan det blir vinter.Eller förresten, inte riktigt ännu om jag får råda.
