Länge leve tanterna

Gumman ser efter våren. Man ska försöka att vara optimistisk, gilla läget som är just nu. Så kan det väl vara, men jag längtar efter våren.

Den är lika välkommen med sin doft av skog, droppande vatten, fåglarnas kvitter, den lilla rännilen som bildas utanför av snösmältningen som kommer uppifrån backen.

Förra våren så var det nästan en flod av all snö, gräsmattan var en sjö, det fattades bara några änder som simmade omkring.

Hur snön sakta kryper bort från husgrunden, rabatten tittar fram igen, krokusen blommar.

Ja, den kommer om 72 dagar ungefär, i södra Sverige om 32 och däremellan kommer Stockholm med 60 dagar.

Den svartvita katten kom hit idag igen, den verkar hungrig, kanske den inte har något hem. Byn här har så många katter, så det är svårt att veta, men varje kisse borde ha ett hem, där den kan krulla ihop sig som en kattkanelbulle och sova bort vintern.

Tycker lite synd om den som ska springa omkring och leta mat, den är för övrigt lik vår katt Gizmo, så den är väl en avlägsen släkting.

Läser att nästan allting är farligt i våra hem, t.o.m. bakplåtspapper! Vi som alltid förvarar maten som blir över, i plastlådor i kylen, vi leker med döden.

Det går inte att gå omkring att vara rädd för allt, dottern håller på att gå i bitar över sin lilla 4 månaders, som ligger i full wifi strålning. Sånt går ju inte att undvika i ett bostadshus, om man inte vill ringa på varenda dörr och snällt be grannarna att stänga av sin wifi, åtminstone på natten.

Är det en överdriven rädsla eller ett sunt förnuft? Enligt strålskyddsmyndigheten så är det inte så farligt, men det var inte asbest på sin tid heller.

Jag har föreslagit att de ska sätta på henne en foliehatt på nätterna, så att strålningen inte kommer åt hjärnan. Vi får oss ett gott skratt då.

På tal om wifi strålning, så får vi inte till det med den här i stugan. I två år har vi väntat på fiber, när den väl kommer så fungerar det inte.

Engagerade en boende i byn som jag aldrig sett, han kom t.o.m ned hit för att hjälpa oss. Snällt av honom, men han gick bet. Routern vill inte, den tjurar och vägrar att släppa ut sin wifi till våra datorer.

Blir frustrerad och irriterad, är väl inte meningen att man ska vara datatekniker för att plugga i en router, det ska väl bara fungera.

Fiber det har vi, pluggar i bärbara i dosan på väggen i hallen, den bakom fåtöljen. Hej vad det går, datorn får nästan hicka, den är inte van, men fungerar det gör det, utan en enda knapptryckning.

Men jag ser inte att jag kan sitta där på golvet varje gång jag ska ut på nätet, vägrar ha sladdar i hela huset. Räcker med de som är.

Så det blir till att åka in till stan och vädja till datorbutiken, att ge oss en enkel router för dummies. Om det nu finns sådana.

Såg på filmen om Dagny, hon som är så där lastgammal, att hon fått träffa kungen och drottningen. Är väl inte bara åldern som hon är känd för, utan för att hon bloggar och kan knappa på en dator.

Sedan att hon har huvudet på skaft och glimten i ögat, det gör ju inte hela saken sämre, samt att hon går med raska steg, utan en tillstymmelse till käpp.

Hon fick nys om att det bodde en annan lastgammal dam som satt ensam, sagt och gjort, hon åkte dit och sprang upp för trapporna. Blir imponerad över hennes spänst.

Den tanten som bodde där var 107, ett år äldre än Dagny. Dagny frågade om hon var Stockholms äldsta, men hon var Brommas äldsta sa hon. Tydligen fanns det äldre, i andra delar av staden.

De var så söta när de satt och åt bullar och kakor och pratade om tider som varit, sedan svepte hon på 107  på sig lite puder, för det hade hon alltid på sig när hon gick ut. Tror faktiskt hon hade mascara också.

Länge leve tanterna!

Vintern, till mitt förtret, den håller på att gå in i den kallaste tiden. Folk åker till varmare länder och struntar att vara klimatsmarta.

Den blir nog inte så svår som förra året, det kan ju bara inte hända. Då skulle jag bli väldigt kränkt. Det vill ju inte vädrets makter, vilka de nu är.

Vi får väl se, på vilket humör de är i år.